Radar

Ja för att begränsa Trumps svängrum om Iran

USA:s president Donald Trump talar till nationen den 8 januari, efter att Iran attackerat en amerikansk militärbas i Irak.

USA:s representanthus har röstat igenom en resolution som begränsar president Donald Trumps befogenheter att inleda nya militära åtgärder mot Iran. Men oavsett om den även går igenom i senaten har Trump redan aviserat att han inte tänker följa resolutionen.

– Det behöver jag inte, säger presidenten.

Demokraterna i USA:s kongress har anklagat Trump för att ha agerat oansvarigt när han beordrade anfallet mot den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani.

Planerna om en resolution presenterades redan före de iranska attackerna mot amerikanska militärbaser i Irak, och togs inte oväntat emot med öppna armar av Demokraterna och med kritik från republikanskt håll.

"Nödvändigt att döda Soleimani"

Kelly Craft, USA:s ambassadör till FN, har i ett brev till säkerhetsrådet förklarat USA:s agerande kring attacken mot den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani.

Hon skriver där att det var ”nödvändigt” att döda Soleimani för att skydda amerikansk personal och intressen i Mellanöstern.

Craft skriver vidare att USA är redo att förutsättningslöst inleda förhandlingar med Iran, ”med målet att förhindra ytterligare fara för internationell fred och säkerhet eller upptrappning från den iranska regimen”.

Ingen ny hämndattack

President Donald Trump aviserade under onsdagen inte någon ny hämndattack mot Iran, och sade att Iran valt att ta ett kliv tillbaka.

– Vilket är en bra sak för alla inblandade parter och en väldigt bra sak för världen. Inga amerikanska eller irakiska liv gick förlorade, sade Trump, som varnade för andra former av vedergällningar och uppmanar Nato att ta ett större ansvar i regionen.

Inga amerikaner skadades i attacken mot militärbaser i Irak under natten till onsdag. Vissa bedömare tror, och militära källor i väst uppger, att Iran avsiktligt undvek att döda amerikaner i attackerna. Men Pentagons försvarschef Mark Milley tillhör inte dem.

– Jag tror, baserat på vad jag sett och vad jag vet, att de hade för avsikt att orsaka strukturella skador, förstöra fordon och utrustning och flygplan och att döda personal. Det är min egna personliga bedömning, säger han.

Inga skadade efter nytt larm

Uttalanden från Irans revolutionsgarde tyder dock på att hämnden på Soleimanis död ännu inte är tagen. Befälhavaren Abdulla Araghi talar om en ”hård vedergällning” som kommer att drabba USA inom kort.

Sent på onsdagskvällen ljöd sirenerna i Bagdad på nytt. Två raketer slog ned i den irakiska huvudstadens så kallade gröna zon – det strängt bevakade område där regeringsbyggnader och utländska beskickningar finns. En Reuters-källa uppger att en av raketerna landade hundra meter från USA:s ambassad.

Tidslinje: USA-Iran-krisen dag för dag

27 december 2019: I en raketattack mot en irakisk militärbas nära Kirkuk dödas en civilanställd amerikansk medborgare. Flera amerikaner och irakiska soldater skadas. USA lägger skulden på den Iranstödda shiamilisen Hizbollah-brigaderna.
29 december 2019: USA genomför flyganfall mot fem av Hizbollah-brigadernas baser i Irak och Syrien. Enligt Pentagon genomfördes anfallen som svar på upprepade angrepp som milisen utfört mot baser i Irak där styrkor från den USA-ledda koalitionen är placerade.
31 december 2019: En proteströrelse, ledd av en Iranstödd milis, försöker storma USA:s ambassad i Bagdad i protest mot de amerikanska flyganfallen. Vid ett tillfälle tar de sig in genom grindarna. Irakiska säkerhetsstyrkor hindrar inte demonstranterna från att ta sig in i högsäkerhetsområdet Gröna zonen, där ambassaden ligger.
3 januari 2020: Qassem Soleimani, chef över Irans revolutionsgardes specialstyrka Quds, dödas i en drönarattack på väg från flygplatsen i Bagdad. Attacken sker på order av USA:s president Donald Trump. Vid drönaranfallet dödas även den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis, en av de högsta ledarna inom milisgruppen Hashed al-Shaabi, Folkets mobiliseringsstyrkor. Irans president Hassan Rohani utlovar hämnd.
4 januari 2020: Nato pausar temporärt arbetet med att utbilda irakiska säkerhetsstyrkor i Irak. Sveriges försvarsmakt, som har ett 70-tal personer i den multinationella insatsstyrkan, gör detsamma.
5 januari 2020: USA:s president Donald Trump hotar att slå ut 52 viktiga iranska mål, om Iran gör verklighet av sina hot om vedergällning (antalet 52 representerar de 52 amerikanska gisslan som togs av Iran mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981 red. anm.). Iraks parlament antar en resolution med kravet att USA:s militär ska kastas ut ur landet. Iran meddelar att landet inte längre begränsar sin anrikning av uran och överger därmed i praktiken kärnteknikavtalet från 2015. USA lämnade avtalet 2018.
6 januari 2020: Generalen Qassem Soleimanis kvarlevor förs genom Teheran i en begravningsprocession. Hundratusentals människor manifesterar på Teherans gator. Demokraterna i representanthuset i USA:s kongress lägger fram ett förslag om att begränsa president Donald Trumps befogenheter att vidta nya militära åtgärder mot Iran.
7 januari 2020: Mer än 50 människor trampas ihjäl och många skadas sedan panik bryter ut under Qassem Soleimanis begravningsceremoni i Kerman. Iran säger sig överväga 13 olika sätt att hämnas USA och Irans parlament terrorlistar amerikanska styrkor, anställda vid försvarshögkvarteret Pentagon och andra närstående organisationer. Tyskland drar tillbaka delar av sina styrkor från Irak.
8 januari 2020: Vid tvåtiden på natten lokal tid avfyrar Iran raketer som slår ned på två militärbaser i Irak där det finns amerikanska soldater. Inga personer uppges ha kommit till skada. På morgonen amerikansk tid framträder Donald Trump utan att meddela några militära hämndaktioner, men varnar för andra konsekvenser och uppmanar Nato att bli mer involverat i Mellanöstern.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.