– Det behöver jag inte, säger presidenten.

Demokraterna i USA:s kongress har anklagat Trump för att ha agerat oansvarigt när han beordrade anfallet mot den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani.

Planerna om en resolution presenterades redan före de iranska attackerna mot amerikanska militärbaser i Irak, och togs inte oväntat emot med öppna armar av Demokraterna och med kritik från republikanskt håll.

"Nödvändigt att döda Soleimani"

Kelly Craft, USA:s ambassadör till FN, har i ett brev till säkerhetsrådet förklarat USA:s agerande kring attacken mot den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani.

Hon skriver där att det var ”nödvändigt” att döda Soleimani för att skydda amerikansk personal och intressen i Mellanöstern.

Craft skriver vidare att USA är redo att förutsättningslöst inleda förhandlingar med Iran, ”med målet att förhindra ytterligare fara för internationell fred och säkerhet eller upptrappning från den iranska regimen”.

Ingen ny hämndattack

President Donald Trump aviserade under onsdagen inte någon ny hämndattack mot Iran, och sade att Iran valt att ta ett kliv tillbaka.

– Vilket är en bra sak för alla inblandade parter och en väldigt bra sak för världen. Inga amerikanska eller irakiska liv gick förlorade, sade Trump, som varnade för andra former av vedergällningar och uppmanar Nato att ta ett större ansvar i regionen.

Inga amerikaner skadades i attacken mot militärbaser i Irak under natten till onsdag. Vissa bedömare tror, och militära källor i väst uppger, att Iran avsiktligt undvek att döda amerikaner i attackerna. Men Pentagons försvarschef Mark Milley tillhör inte dem.

– Jag tror, baserat på vad jag sett och vad jag vet, att de hade för avsikt att orsaka strukturella skador, förstöra fordon och utrustning och flygplan och att döda personal. Det är min egna personliga bedömning, säger han.

Inga skadade efter nytt larm

Uttalanden från Irans revolutionsgarde tyder dock på att hämnden på Soleimanis död ännu inte är tagen. Befälhavaren Abdulla Araghi talar om en ”hård vedergällning” som kommer att drabba USA inom kort.

Sent på onsdagskvällen ljöd sirenerna i Bagdad på nytt. Två raketer slog ned i den irakiska huvudstadens så kallade gröna zon – det strängt bevakade område där regeringsbyggnader och utländska beskickningar finns. En Reuters-källa uppger att en av raketerna landade hundra meter från USA:s ambassad.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.