– Jag tar det dag för dag, säger Hirey Roble, som lämnat Sverige för Mogadishu.

Smällen kom på lördagsmorgonen, mitt i rusningstrafiken.

Av vad som tidigare stod vid platsen – en vältrafikerad säkerhetsspärr, ett skattekontor – fanns nästan ingenting kvar. Bara högar av bråte, och en rökpelare som steg tjock över Mogadishu.

43-årige Hirey Roble, som lämnade Järvaområdet i Stockholm 2015 och återvände till staden han lämnade som tonåring, säger att lördagens terrorattack bröt en period av lugn i den somaliska huvudstaden.

– Sedan i juli har det inte skett några självmordsdåd. Folk började tänka positiva tankar, men samtidigt har det funnits en misstänksamhet. Man tänker: Nu har det inte hänt något på ett tag, vad är deras nästa drag, säger han till TT på telefon från Mogadishu.

Minst 80 liv i krävdes i dådet. Bland dem fanns 16 studenter, som färdades ombord en buss på väg till universitetet.

Somalier återvänder

Årtionden av inbördeskrig, svältkatastrofer och inbördes maktkamper mellan regionala ledare har försatt hisnande många civila somalier på flykt. Mellan 1990 och 2015 befann sig runt två miljoner människor födda i Somalia utanför landet, enligt FN:s uppskattningar.

Säkerhetsläget har förbättrats något de senaste åren, särskilt runt huvudstaden Mogadishu. Det har satt en unik trend i rullning – exilsomalier som återvänder efter årtionden i västländer.

Hirey Roble, som alltid känt en stark vilja att hjälpa sitt hemland, fattade beslutet under ett besök 2012.

– Ungdomarna här behöver framtidstro, de behöver förebilder. När de ser alla oss som lämnat landet för många år sedan, men kommit tillbaka, så är det en slags uppmuntran. Att inte ge upp, säger han.

I Mogadishu arbetar Roble nu för den federala regeringen. Där är han långt ifrån ensam om att ha återvänt efter ett liv i diasporan – många politiker och lokala ledare delar hans bakgrund.

Till och med den nuvarande presidenten, Mohamed Abdullahi Mohamed, har ett amerikanskt medborgarskap.

al-Shabaab starka

Det skulle dröja knappt två dagar innan den terrorstämplade rörelsen al-Shabaab – som vill upprätta en islamisk stat i Somalia – tog på sig ansvaret för lördagens attack.

Gruppen drevs ut ur huvudstaden 2011 av en koalitionsstyrka från Afrikanska unionen, Amisom. De har dock utfört ett antal dåd i Mogadishu sedan dess, och misstänks ligga bakom fler – bland annat två bilbomber som detonerade i oktober 2017 och som dödade nära 600 människor.

Att lördagens attack inträffade vid en säkerhetsspärr utanför stadsgränsen kan tyda på ett svaghetstecken för al-Shabaab, säger professorn och Somaliakännaren Stig Jarle Hansen Universitetet for miljø- og biovitenskap i norska Ås.

– Det kan tyda på att de försökte ta sig djupare in i Mogadishu, men misslyckades. Men jag har visserligen heller aldrig tvivlat på att de länge har varit starka och stabila, säger han till TT.

al-Shabaab har vad Stig Jarle Hansen kallar semiterritoriell kontroll i Somalia. De kontrollerar militärt de facto relativt små områden på landsbygden, men har både makten och pengarna att infiltrera såväl näringslivet som det politiska styret i storstäderna.

Trots över tio års närvaro i landet har Amisom-styrkorna inte vunnit några betydande framgångar mot gruppen, säger Stig Jarle Hansen.

– De har misslyckats med att erbjuda säkerhet åt lokalbefolkningen utanför storstäderna, utan håller sig på sina baser. al-Shabaab har konsoliderat sin makt och tillåts härska i dessa områden.

"Kommer jag att stå ut?"

Hirey Roble har förlorat nära vänner och kolleger i terrordåd. Det som slår honom efter varje händelse är att livet tycks återgå till det normala efter bara några timmar, som om den krigshärjade befolkningen går in i autopilot.

Som exilsomalier som återvänt väcker terrordåd som helgens frågor om den egna säkerheten.

– Vad kommer att hända om ett år? Kommer jag att stå ut med det här, eller kommer jag att vilja återförenas med familjen i Sverige? Jag vet inte. Jag tar det dag för dag.

Samtidigt, understryker han, finns det så mycket han älskar i Somalia. Vädret, maten, gemenskapen.

– Somalia är inte bara ett land som terroristerna bor i. Här bor också vanliga människor som jag. Och det sker en positiv utveckling ändå. Jag vill bidra så mycket jag kan.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.