– Jag tar det dag för dag, säger Hirey Roble, som lämnat Sverige för Mogadishu.

Smällen kom på lördagsmorgonen, mitt i rusningstrafiken.

Av vad som tidigare stod vid platsen – en vältrafikerad säkerhetsspärr, ett skattekontor – fanns nästan ingenting kvar. Bara högar av bråte, och en rökpelare som steg tjock över Mogadishu.

43-årige Hirey Roble, som lämnade Järvaområdet i Stockholm 2015 och återvände till staden han lämnade som tonåring, säger att lördagens terrorattack bröt en period av lugn i den somaliska huvudstaden.

– Sedan i juli har det inte skett några självmordsdåd. Folk började tänka positiva tankar, men samtidigt har det funnits en misstänksamhet. Man tänker: Nu har det inte hänt något på ett tag, vad är deras nästa drag, säger han till TT på telefon från Mogadishu.

Minst 80 liv i krävdes i dådet. Bland dem fanns 16 studenter, som färdades ombord en buss på väg till universitetet.

Somalier återvänder

Årtionden av inbördeskrig, svältkatastrofer och inbördes maktkamper mellan regionala ledare har försatt hisnande många civila somalier på flykt. Mellan 1990 och 2015 befann sig runt två miljoner människor födda i Somalia utanför landet, enligt FN:s uppskattningar.

Säkerhetsläget har förbättrats något de senaste åren, särskilt runt huvudstaden Mogadishu. Det har satt en unik trend i rullning – exilsomalier som återvänder efter årtionden i västländer.

Hirey Roble, som alltid känt en stark vilja att hjälpa sitt hemland, fattade beslutet under ett besök 2012.

– Ungdomarna här behöver framtidstro, de behöver förebilder. När de ser alla oss som lämnat landet för många år sedan, men kommit tillbaka, så är det en slags uppmuntran. Att inte ge upp, säger han.

I Mogadishu arbetar Roble nu för den federala regeringen. Där är han långt ifrån ensam om att ha återvänt efter ett liv i diasporan – många politiker och lokala ledare delar hans bakgrund.

Till och med den nuvarande presidenten, Mohamed Abdullahi Mohamed, har ett amerikanskt medborgarskap.

al-Shabaab starka

Det skulle dröja knappt två dagar innan den terrorstämplade rörelsen al-Shabaab – som vill upprätta en islamisk stat i Somalia – tog på sig ansvaret för lördagens attack.

Gruppen drevs ut ur huvudstaden 2011 av en koalitionsstyrka från Afrikanska unionen, Amisom. De har dock utfört ett antal dåd i Mogadishu sedan dess, och misstänks ligga bakom fler – bland annat två bilbomber som detonerade i oktober 2017 och som dödade nära 600 människor.

Att lördagens attack inträffade vid en säkerhetsspärr utanför stadsgränsen kan tyda på ett svaghetstecken för al-Shabaab, säger professorn och Somaliakännaren Stig Jarle Hansen Universitetet for miljø- og biovitenskap i norska Ås.

– Det kan tyda på att de försökte ta sig djupare in i Mogadishu, men misslyckades. Men jag har visserligen heller aldrig tvivlat på att de länge har varit starka och stabila, säger han till TT.

al-Shabaab har vad Stig Jarle Hansen kallar semiterritoriell kontroll i Somalia. De kontrollerar militärt de facto relativt små områden på landsbygden, men har både makten och pengarna att infiltrera såväl näringslivet som det politiska styret i storstäderna.

Trots över tio års närvaro i landet har Amisom-styrkorna inte vunnit några betydande framgångar mot gruppen, säger Stig Jarle Hansen.

– De har misslyckats med att erbjuda säkerhet åt lokalbefolkningen utanför storstäderna, utan håller sig på sina baser. al-Shabaab har konsoliderat sin makt och tillåts härska i dessa områden.

"Kommer jag att stå ut?"

Hirey Roble har förlorat nära vänner och kolleger i terrordåd. Det som slår honom efter varje händelse är att livet tycks återgå till det normala efter bara några timmar, som om den krigshärjade befolkningen går in i autopilot.

Som exilsomalier som återvänt väcker terrordåd som helgens frågor om den egna säkerheten.

– Vad kommer att hända om ett år? Kommer jag att stå ut med det här, eller kommer jag att vilja återförenas med familjen i Sverige? Jag vet inte. Jag tar det dag för dag.

Samtidigt, understryker han, finns det så mycket han älskar i Somalia. Vädret, maten, gemenskapen.

– Somalia är inte bara ett land som terroristerna bor i. Här bor också vanliga människor som jag. Och det sker en positiv utveckling ändå. Jag vill bidra så mycket jag kan.