Krisen belyser behovet av förändrade livsmedelssystem

Frågan om hur världen ska kunna ställa om till en mer rättvis, hållbar och hälsosam matproduktion stod i fokus för ett virtuellt möte, som arrangerades i början på december i ett samarbete mellan tankesmedjorna Barilla Center för mat och näring, BCFN, och Food Tank. Forumet var ett av flera som kommer att hållas inför det FN-toppmöte om världens livsmedelssystem som är planerat till nästa år.

Det samlade budskapet från deltagarna var att alla aktörer – bönder, civilsamhälle, forskare, politiker och företag – måste samarbeta för att förändringar ska kunna uppnås.

Danielle Nierenberg, grundare av tankesmedjan Food Tank, menar att världens livsmedelssystem måste ställas om – och det gäller allt från hur maten produceras, processas, marknadsförs, distribueras och konsumeras, samt kring vilket näringsinnehåll den har. Detta för att skapa en hållbar livsmedelssituation efter pandemin.

– Allt för länge har vi fokuserat på kvantitet och kalorier. Men covid-19 har visat att vi också måste fokusera på kvalitén, säger Danielle Nierenberg till IPS.

"Höj böndernas status"

Hon säger att en annan viktig förändring som måste komma till stånd är att statusen för världens småbönder måste höjas.

– Inte någonstans i världen får de den respekt de förtjänar – inte som producenter, och inte heller som förvaltare av mark och producenter till företagen. De ser till att vi kan äta oss mätta, men ändå betraktas de som en form av andra klassens medborgare som inte är tillräckligt begåvade för att göra något annat. Om vi lyckades höja böndernas status så skulle vi komma en bra bit på vägen mot att förändra hela mat- och jordbrukssystemet.

Enligt FN:s livsmedelsprogram, WFP, fanns det förra året 690 miljoner människor i världen som inte hade tillräckligt med mat. Och problemen har förvärrats under pandemin – ytterligare 130 miljoner människor riskerar nu att inom kort tvingas gå hungriga.

Detta samtidigt som mängder av människor saknar tillgång till nyttig mat. Bedömare menar att det hänger samman med orättvisor inom de globala livsmedelssystemen, där fokus ligger på industriell massproduktion av mat. Detta leder i sin tur till att den mat som produceras är mindre hälsosam och produktionen mer skadlig för miljön, enligt kritiker.

Matsuveränitet

Att tillgång till nyttig mat är avgörande i kampen mot hungern lyfter även aktivisten Elizabeth Mpofu som talade på forumet. Hon driver ett tio hektar stort ekologiskt jordbruk i Masvingoprovinsen i Zimbabwe där hon odlar durra, hirs, bönor och jordnötter.

Vid sidan av sitt jordbruk är Elizabeth Mpofu också generalsekreterare för den stora internationella småbondeorganisationen La Via Campesina, som förordar ekologiska odlingsmetoder.

Rörelsen kämpar för det småskaliga, hållbara jordbruket – som ett sätt att uppnå ett rättvist och jämställt samhälle.

– Vi borde inte prata så mycket om livsmedelssäkerhet, utan snarare om matsuveränitet – i kampen mot hunger och undernäring, säger hon till IPS.

"Lösningen i agroekologiska metoder"

Elizabeth Mpofu säger att begreppet matsuveränitet handlar om att bönderna själva måste få ha kontrollen över sina odlingar – för att se till att de bedrivs med hållbara metoder.

– Det betyder att bönderna får avgöra hur de odlar, vad de odlar, vilket utsäde de använder och hur maten konsumeras.

Målet är att öka tillgången på hälsosam och ekologiskt producerad mat. Ett annat mål är att den lokala produktionen ska prioriteras framför storskalig export. Matsuveränitet innebär också ett krav på att bönderna ska få delta i beslut som rör jordbruksfrågor och att makten över maten ska finnas i händerna på producenter och konsumenter.

– I alla år har vi pratat om matsäkerhet. Men vi måste ställa om fokuset från att bara fylla människors magar till att också börja prata om behovet av näring – och då finns lösningen i agroekologiska metoder, säger Elizabeth Mpofu.

Sårbara globala system

Världens matsystem står inför svåra utmaningar. FN:s jordbruksorganisation FAO bedömer att matproduktionen måste öka kraftigt till 2050, för att klara av att mätta en världsbefolkning på nio miljarder invånare.

På senare år har problemen med undernäring, matslöseri och fetma förvärrats. Detta samtidigt som klimatförändringarna innebär ett växande hot. Ovanpå det kom pandemin med alla dess konsekvenser – bland annat i form av störningar i leverantörsleden.

Danielle Nierenberg påpekar att vi nu har sett hur ömtåliga och sårbara de globala livsmedelssystemen är.

– Allt mer fokus har börjat riktas mot den mat som går förlorad eller blir till avfall. Vi bedömer att stora mängder mat har kasserats under året eftersom producenterna inte har haft tillgång till sina marknader. För att öka böndernas möjligheter att nå ut till marknaderna behöver de hjälp av förbättrad teknik och innovationer, fortsätter hon.

Hon betonar att även om coronakrisen lett till en ökad fattigdom och hunger i världen så är det klimatkrisen som utgör det största hotet för världens fattigaste.

"Behövs en matrevolution"

De lärdomar som går att dra av pandemin är, enligt Danielle Nierenberg, att beslutsfattare måste bli mer medvetna, att företagen måste förändra sina arbetssätt samt att världens bönder i högre grad måste diversifiera sin produktion. Detta i motsats till monokulturer, där endast en gröda dominerar.

– Vi kan inte förlita oss på system med monokulturer eftersom de är sårbara. Men även konsumenterna måste förändra sina beteenden genom att efterfråga bättre och nyttigare mat, säger hon.

Danielle Nierenberg menar att behovet av förändringar berör alla. Och att bönder, politiker och forskare gemensamt måste ställa om mot ett ekologiskt hållbart jordbruk som producerar tillräckligt mycket nyttig mat så att alla människor på jorden kan äta sig mätta.

– Det behövs en matrevolution, och det nu. Vi behöver ett jordbruk som är hållbart och motståndskraftigt och som kan stå emot både klimatkriser och globala pandemier, avslutar hon.