Lägret i Lipa ligger nära gränsen till EU-landet Kroatien och hyser omkring 1 300 människor. Det internationella migrationsorganet IOM har tidigare dragit in anslagen till det i utgångsläget temporära lägret som en markering, och beslutar nu att det ska stängas helt och hållet, rapporterar bosniska medier.

När temperaturen sjunkit har många i lägret tvingats sova utomhus eller i enklare tält. Elektricitet kommer från en enda generator och vatten kommer med lastbilar som anländer via den enda grusvägen som leder dit, skriver Balkan Insight.

Larmat om kris

För en dryg vecka sedan uppmanade EU:s Bosniendelegation landet att åtminstone ge lägrets invånare ordentligt tak över huvudet. Man måste agera omedelbart, var budskapet. EU har bistått myndigheterna med ”avsevärt ekonomiskt och tekniskt stöd”, tillade man.

Europarådets människorättskommissionär Dunja Mijatovic skrev ett brev till bosniska ledare och varnade för att en humanitär kris är på väg att inträffa, inte minst med anledning av pandemin.

Människorna i Lipalägret har lämnat sina hemländer för att söka sig mot Europa. När unionens gränser stängts igen har många hamnat på andra sidan, i grannländer som begärt europeisk hjälp för att ta hand om dem.

Lägret öppnades tidigare i år och under årets lopp har andra tillfälliga läger i landet stängts, varpå människor hamnat i ett redan fyllt läger i Lipa.

Politiskt dödläge

Migrationen är en svår stötesten i Bosnien. Alla anläggningar ligger i den bosniakisk-kroatiska delen av landet, då den serbiska delen inte vill ta emot några migranter. Förhandlingar inom landets ministerråd har inte lett till någonting: Lägret har inte blivit en permanent anläggning, det har inte fattats några beslut inför vintern och det finns inget svar på var migranterna ska ta vägen, rapporterar dagstidningen Dnevni Avaz.

IOM meddelar att man kommer att dela ut frukost och sovsäckar till de människor som är kvar när lägret stänger. Sedan väntas många bosätta sig i skogen, i övergivna byggnader, försöka få plats på något annat läger, eller försöka komma in i Kroatien.

Omkring en fjärdedel av de omkring 10 000 migranter och flyktingar som uppehåller sig i landet bedöms sakna ett riktigt ställe att bo på.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.