Riksdagen antog 2017 ett klimatpolitiskt ramverk med ett nytt långsiktigt nationellt klimatmål: Senast 2045 ska svenska nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären upphöra.

I fjol släppte Sverige ut 50,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En minskning med 2,4 procent jämfört med 2018, enligt Naturvårdsverket som ansvarar för uppföljningen av klimatmålet.

– Det är en större minskning än i fjol, men fortfarande alldeles för långsamt om det fortsätter i den här takten, säger Anna-Karin Nyström, enhetschef på myndighetens klimatmålsenhet, till TT.

För att nå nettonollutsläpp till 2045 krävs en genomsnittlig minskning med 6–10 procent.

Hoppfulla ambitioner

I mars kommer Naturvårdsverket med ett nytt scenario, som bygger på beslutade styrmedel för klimatet.

– Enligt vårt senaste scenario når vi bara halvvägs till klimatmålet, säger Anna-Karin Nyström.

TT: Så det är inte realistiskt att tro att Sverige kommer att nå sitt klimatmål?

– Utifrån de hittills beslutade åtgärderna gör vi inte det. Men med alla de ambitioner man ser runtom i samhället blir bilden betydligt mer hoppfull.

Anna-Karin Nyström pekar på att näringslivet inriktar sig på fossilfri konkurrenskraft framåt och en grön återhämtning, och ger exempel på positiv utveckling:

-Planer på att producera mer biobränslen i Sverige.
-Preems ändrade ansökan om att bygga ut oljeraffinaderiet i Lysekil och i stället satsa på förnybart drivmedel.

Pandemins följder

Inte minst hoppas hon på planerna på att producera fossilfritt stål i projektet Hybrit som SSAB, Vattenfall och LKAB står bakom med stöd av Energimyndigheten.

– Får de till det är det ju tio procent av Sveriges utsläpp. Det tar många år innan det sker, men när det väl gör det får det en jätteeffekt.

Med sådana tröskeleffekter i åtanke är det inte att förvänta sig att de årliga svenska utsläppsminskningarna följer en jämn kurva fram till 2045.

– Riksdagen har beslutat om målet men inte hur stora minskningarna ska vara varje år, påpekar Anna-Karin Nyström.

För 2020 bedöms Sverige klara den målsatta utsläppsbanan. Detta tack vare pandemins effekter som förväntas minska årets utsläpp. Naturvårdsverket har ännu inga egna beräkningar för 2020, utan hänvisar till omvärldens uppskattningar.

–Utsläppen kommer att minska rejält i Sverige och internationellt, sammanfattar Anna-Karin Nyström.

– Men forskningen säger också att det är väldigt bråttom, att väldigt mycket måste ske de närmsta åren eller decenniet, och det är ju oroväckande.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.