Svenska naturen förlorar när ekoproduktionen minskar

Peter Borring driver flera mindre gårdar på Östgötaslätten där han odlar bönor och ärtor, oljeväxter till margarin eller diesel, vall och vete, mestadels för humankonsumtion, men även till djurfoder eller etanolproduktion. Två tredjedelar av hans jordbruk är konventionellt odlat, och en tredjedel ekologiskt.

Orsaken till att han började med ekologiskt var som för många andra att det skulle öka värdet på hans produkter. Samtidigt ger den ekologiska delen av jordbruket 20-30 procent mindre skördar, berättar han. 

– Det har varit ett tufft år med det stora prisfallet för ekoprodukter. Men tack vare goda priser för det jag odlar konventionellt har jag klarat mig någorlunda. För några år sedan var det min ekologiska odling som subventionerade min konventionella. Nu är det tvärtom.

Under de senaste tolv månaderna har ekocertifierade lantbrukare förlorat 40 procent, eller 700 miljoner kronor i intäkter, enligt en rapport som gjorts av det oberoende analysföretaget Agrovektor, på uppdrag av Jordbruksverket.

Även om konsumtionen av ekologiska produkter ökat lite grann i Sverige (ett par procent), har råvaruproduktionen ökat mycket mer, framförallt i omvärlden.

Enligt rapporten syns en trend där flera svenska lantbrukare slutar producera ekovaror, och återgår till konventionell produktion. Andra minskar ekoproduktionen och nästan inga ställer om sin verksamhet.

Nya prognoser från Ekologiska lantbrukarna bekräftar den bilden. Enligt deras senaste tvåårsprognos kommer arealen i Sverige som brukas med ekologiska metoder att minska med 35 000 hektar fram till 2022. Det innebär en minskning från 20,4 procent till 19,2 procent. 

– När ekoarealerna minskar finns det risk för att användningen av bekämpningsmedel i svenskt lantbruk ökar. Det är den svenska naturen som blir den stora förloraren. Dessutom kommer det bli svårare att nå miljömålen, säger Ida Lind, talesperson för växtskyddsfrågor hos Ekologiska Lantbrukarna.

Enligt Peter Borring är priserna på det ekologiska brödvetet och havre till livsmedelsindustrin fortfarande bra. Men för det ekologiska foderspannmålet är priserna nere på samma nivå som det konventionella på grund av överskottet på marknaden. Även för ägg, kravgris och mejerier har priserna sjunkit mycket. Mellan 2018 och 2020 minskade försäljningsvärdet på ekologiska mejeriprodukter med cirka tio procent.

Förvirring mellan eko och närproducerat

Peter Borring menar att vegotrenden är en orsak till att många ekojordbrukare har det svårt idag. Den stora efterfrågan på ekologiskt mellan 2013-2018 gjorde att många valde att ställa om. Men i spåret av klimatdiskussionen har många konsumenter valt att sluta med animalier, handla mer vegetariskt och närproducerat. För vissa spelar just det ekologiska inte så stor roll, eller så blir det en förvirring mellan begreppen närproducerat och ekologiskt, menar Peter.

– För några år sedan var ekologiskt det självklara valet. Det faktum att fler väljer mer vegetariska råvaror slår hårt mot det ekologiska lantbruket där djuren är en viktig motor.

För några år sedan funderade Peter Borring på att starta en kravgrisproduktion. Idag är han glad för att han inte gjorde det.

– Nu står de svenska kravgrisbönderna där och har blivit överkörda av billigare EU-gris.

Har du funderat på att sluta med eko och gå över till konventionellt helt på grund av priserna just nu?

– Eftersom jag har ett femårsavtal för min ekoproduktion sitter jag fast i systemet tills 2023. Det ser inte ut att bli någon ljusning nästa år, men kanske efter 2021. Skulle det vara lika dåligt år 2022 som nu ställer jag utan tvekan tillbaka till konventionellt.

Bättre läge för ekogrönsaker

För ekologisk frukt och grönsaker är bilden lite annorlunda. Det finns både stor brist och stor efterfrågan på svenskproducerat ekologiskt. Samtidigt är det svårt att öka marknaden eftersom konsumenterna inte är redo att betala vad det kostar. Priset blir ofta generellt sett ”för dyrt” i butiken.

Men det finns stora lokala variationer. De som säljer direkt till kund och till butik och/eller har egen förädling kan ofta få en god lönsamhet, enligt rapporten från Agrovektor.

Roger Dahlström driver tillsammans med sin fru Britt-Mari ett litet ekojordbruk på en hektar utanför Enköping, där de bland annat odlar bönor, grönkål, sallat, paprika och chili. De la om till ekologiskt år 2000, efter 30 år av konventionell odling och säljer i dag de flesta av sina grönsaker på rekoringar och på Bondens Marknad. De har inte märkt av någon minskning i efterfrågan på sina produkter.

– För oss har det tvärtom gått framåt ända sedan start. Men jag tror att närodlat i dag går lika bra som eko, säger Roger Dahlström.

Trots att det gått bra de senaste åren beskriver han verksamheten som tuff och ibland oförutsägbar. Han tycker att många närliggande gårdar som inte har kravcertifierad odling håller samma standard och har snarlika förhållanden som kravodlarna.

Tidigare levererade han bönor till Ekolådan men slutade med det, bland annat eftersom det kunde bli en massa bönor över då Ekolådan ibland endast ville köpa varannan vecka.

– Jag tror många vill köpa svenskt ekologiskt men det är också en prisfråga. Folk betalar för bra grejer men då ska det vara något som sticker ut. Det går ju inte att odla på samma sätt i Sverige som i andra länder i Europa.

För att få sina produkter krav-certifierade kommer det två inspektörer från Krav en gång om året och kollar igenom verksamheten. Inspektionen tar två timmar och kostar 7000-8000 kronor, vilket Roger Dahlström tycker är alldeles för mycket.

– Det är oskäligt, även om det kanske låter bra. Men som liten odlare kan man inte betala hur mycket som helst. På sikt förlorar Krav på att de tar så mycket betalt.

Samma dag vi pratar i telefon har han bestämt sig för att sluta kravmärka gårdens syrade och inlagda grönsaker, eftersom den delen inte ingår i den andra inspektionen utan måste inspekteras separat, vilket innebär en egen kostnad på samma belopp.

Drivs av engagemang

John Gerhard, projektledare på Ekolådan, som levererar ekologiska grönsaker och frukt till företag och privatpersoner, säger att en del lantbrukare de samarbetat med slutat med ekocertifiering för att de inte kan sälja sina produkter till hållbara priser.

– För oss har nedläggningen av små och mellanstora grönsaksodlingar varit en faktor sedan årtionden. Men då har det handlat om nedläggning, inte att odlaren har gått över till icke-ekologisk odling, säger han.

– De flesta som vi samarbetar med har varit ekologiska grönsaksodlare från början och drivs av ett engagemang för det ekologiska.

Ett problem som finns inom hela jordbruket, menar han, är att odlingar blir allt större, mer specialiserade och industrialiserade, ofta med en hög skuldsättning.

Enligt Peter Borring är en stor utmaning för ekojordbruket i framtiden hur man ska klara fler mildra vintrar. Det mildare klimatet, menar han, för med sig fler insekter och gör så att svampar överlever bättre i jorden. Då blir det svårare att odla utan bekämpningsmedel.

Andra problem inom jordbruket generellt, menar han, är de stora lustgasutsläppen.

– Det talas mycket om att jordbruket ska bli fossiloberoende. Men den största utsläpparen idag är lustgasen som kommer från hanteringen av gödsel och markens naturliga processer och bryter ned ozonskiktet. För en konventionell bonde är det viktigare  att hitta gödningsmedel med högsta möjliga lustgasrening, vilket skulle minska utsläppen direkt, det har större betydelse än att köra fossilfritt med traktorer.

Tre bönder om dagen lämnar branschen

Enligt Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF, lämnar tre bönder varje dag branschen. Det beror ofta på att det inte finns någon som vill ta över, att det är för stora risker, dålig lönsamhet och otacksamhet från samhället.

I samband med klimatförändringarna kommer dock förhållandena att förändras, menar han. Enligt en rapport från European Environment Agency förväntas priserna på mark i södra Europa sjunka med 80 procent, allteftersom det blir svårare att producera där. Samtidigt förväntas markpriserna i Sverige öka med över 60 procent.

– Men dessa siffror räknar inte med effekten av att anpassa lantbruket till en värld utan fossilanvändning, vilket såklart kommer att ha enorma effekter på vilka marker som är värda att bruka.

Peter Borring är medveten om att det behövs en strukturförändring på den svenska landsbygden, samtidigt som det kommer att bli en utmaning.

– Att satsa på att klimatanpassa gårdarna innebär stora risker för ekonomin med dagens lönsamhet. Det avgörande som bonde är att få bra skördar på ett hållbart sätt. Men det finns en ny generation bönder med en stark optimism om att vi kan klara av de förändringar som krävs.