Kommunikationsnätet har stängts ner och civila flyg till flygplatser i regionen har ställts in. Internationella Röda Korset har under de senaste veckorna varnat för brist på medicinskt material på sjukhusen i regionen.

– Vi står inför en humanitär kris i norra Etiopien, och de federala myndigheterna gör bara situationen värre. Nu krävs full tillgång för internationella humanitära organisationer och människorättsövervakare, inklusive i flyktinglägren, för att förhindra ytterligare lidande och död, säger Deprose Muchena, Amnesty Internationals regionchef för östra och södra Afrika i ett pressmeddelande. 

Har utsatts för fruktansvärt våld

Amnesty International kräver också att de tiotusentals eritreaner som befinner sig i olika läger i Tigray ska få skydd och att Etiopiens regering återställer telefon- och internettrafik över hela regionen så att hjälpen till de utsatta människorna kan samordnas.

Enligt beräkningar finns drygt 96 000 eritreanska flyktingar i Tigray. Flera tusen av dem har flytt från lägren och anlänt till staden Gondar i regionen Amhara, men också till Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Enligt FN finns också sedan konfliktens start cirka 100 000 internflyktingar i regionen. 

Redan innan konflikten startade fanns det dessutom runt 850 000 personer som var i behov av humanitär hjälp, enligt Amnesty. 

De senaste veckorna har fler än 50 000 människor flytt från Tigray in till grannlandet Sudan, och många av dem bär enligt Amnesty på fruktansvärda historier om det våld de utsatts för. 

Hjälparbetare har dödats

Amnesty är också oroade för att humanitära arbetare riskerar livet i regionen. Detta efter att det bekräftats att fyra hjälparbetare har dödats sedan konflikten inleddes. 

Den 7 december blev ett fordon som transporterade säkerhetspersonal från FN beskjutet av etiopiska säkerhetsstyrkor i närheten av ett flyktingläger i Tigray.

– De här attackerna är avskyvärda. Enligt internationell rätt måste hjälparbetare respekteras och skyddas av alla parter i en konflikt. Att medvetet attackera de som ger humanitär hjälp kan utgöra ett krigsbrott, säger Deprose Muchena.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.