Det är synd om flygbranschen. Trots att ett bolag som SAS har fått fjorton miljarder i stöd av den svenska och danska staten, trots att driftstödet till regionala flygplatser har fördubblats under 2020 och trots att alla partier är rörande eniga om hur viktigt flyget är för Sverige så är det väldigt, väldigt synd om flygbranschen. Om man inte har fattat det tidigare så förstod man det om man såg programmet Ekonomibyrån i SVT i tisdags som hade rubriken “Final Call”. SVT hade där bjudit in tre flyglobbyister – Catrin Mattsson, Nordenchef för IATA (International Air Transport Association), Viggo Cavling, chefredaktör för Travelnews (en affärssajt för reseindustrin) och Jan Ohlsson som har varit flygreporter i många år och skrivit för en mängd av flygbolagens egna magasin. Det är nästan svårt att tänka sig en mer partisk panel.

Frågorna som diskuterades i programmet var hur det ska gå för de stackars flygbolagen och när vi äntligen ska kunna flyga ”som vanligt” igen. Att det också kan finnas positiva aspekter av minskat flygande berördes inte överhuvudtaget. Faktum är att ordet ”klimat” inte nämndes en enda gång förrän alldeles på slutet då programledaren Alexander Norén konstaterade att förr var flygandet hos många förknippat med klimatångest men nu har det bytts ut mot flygabstinens. Innan dess hade Viggo Cavling bland annat sagt: ”Om vaccineringen funkar och alla är vaccinerade före påsk så kommer vi få se en euforisk sommar. Då kommer alla människor flyga runt i Europa.” Det lät som att han knappt kunde bärga sig. Catrin Mattsson hade också inskärpt att vi behöver ett globalt system för kunna kontrollera om folk har fått vaccin så att vi snabbt kan återuppta ett ökat resande.

Här hade man möjligtvis kanske kunnat tänka sig någon kritisk fråga från programledaren, vill vi verkligen tillbaka till de flygnivåer som vi låg på strax innan pandemin? Är det rimligt med ett flygande som ständigt ökar samtidigt som klimatet blir allt varmare? Men icke. Det var som om hela klimatdiskussionen de senaste åren och begrepp som flygskam hade gått redaktionen spårlöst förbi.

Även om vi har flugit mycket mindre i år jämfört med förra året så är det inte värre än att vi är nere på samma nivå som vi var på år 2003. Det är alltså inte så att allt flygande har upphört, vilket man lätt kan få bilden av. Och samtidigt som vissa flygbolag är på väg att gå i konkurs så finns det också andra som köper in nya plan och rustar för framtiden. Det gäller framförallt lågprisbolag som Ryanair (som nyligen har köpt in 75 nya plan och lagt en beställning på ytterligare 200). När pandemin är över tror man nämligen att vi framförallt kommer köpa billiga resor till följd av att många har fått en sämre ekonomi. Dessutom startas upp det flera små regionala flygbolag som exempelvis Air Gotland som inte har några egna plan utan hyr in plan från andra.

Ryktet om flygbranschens död tycks alltså vara starkt överdrivet. Tyvärr, får man säga. Visst kan man tycka synd om alla piloter, flygvärdinnor och annan personal som blir arbetslösa – men många har också fått stöd för att kunna skola om sig till andra yrken. Att vi ska fortsätta hålla en bransch som kanske mer än någon annan bidrar till den globala uppvärmningen under armarna borde till och med för flygentusiasterna framstå som absurt. Men istället vill många inte bara att flyget ska finnas utan också att det ska fortsätta öka på samma sätt som före pandemin.

Catrin Mattsson nämnde i programmet att man strax före pandemin trodde att antalet flygresor i världen skulle ha fördubblats någon gång runt 2035–2037 och det var uppenbart att hon hoppades att vi skulle komma tillbaka till det scenariot igen. Att en chef inom flygbranschen tycker så är kanske inte helt förvånande. Vad som däremot är märkligt är att SVT, vars rapportering ska styras av opartiskhet och neutralitet, kunde göra ett så uppenbart vinklat program utan tillstymmelse till kritik mot flygindustrin.