Radar

Sverige återupptar tvångsutvisningar till Afghanistan 

Protester  utanför Migrationsverkets lokaler i Märsta mot en utvisning av ett 50-tal personer till Afghanistan 2018.

Den 15 december återupptar Sverige tvångsutvisningarna till Afghanistan. Nu vänder sig sju svenska frivilligorganisationer till landets flyktingminister med en vädjan om att den afghanska regeringen ska säga nej till att ta emot tvångsutvisade från Sverige.

– Vi är hundratusentals i det svenska civilsamhället som på olika sätt engagerat oss i flyktingfrågor och som står enade i att vi vill stoppa tvångsutvisningarna till Afghanistan. Vi upplever att regering, riksdag och Migrationsverket över huvud taget inte förstår allvaret i situationen, säger Sara Edvardson Ehrnborg från FARR, en av organisationerna bakom brevet.

De sju organisationerna beskriver i ett pressmeddelande läget i det konflikthärjade Afghanistan som värre än någonsin: ”Talibanerna erövrar mark, fredssamtalen hotas och befolkningen är hårt drabbad av fattigdom till följd av coronapandemin. Mitt i detta kaos har Sverige för avsikt att återuppta tvångsutvisningarna.”

Riskerar hemlöshet

Enligt återtagandeavtalet mellan Afghanistan och Sverige ska tvångsutvisningarna vara ordnade, värdiga och säkra, men organisationerna anser att ”det är diskutabelt om det ens är möjligt att säkerställa denna typ av ordnade förhållanden i ett land där full väpnad konflikt råder. ”

Många återvändande riskerar att bli hemlösa, tvångsrekryterade till oppositionsgrupper och utsatta för brott i städer som Kabul, menar de.

”Vi uppmuntrar den afghanska regeringen att tydligt göra klart för Sverige och andra länder att tvångutvisningar inte kommer att vara acceptabla förrän situationen förbättras”, skriver organisationerna i brevet till flyktingministern Noor Rahman Akhlaqi.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Nässpray som häver överdoser får säljas receptfritt

Naloxon får i dag bara skrivas ut av läkare och sjuksköterskor.

Läkemedelsverket svänger om den livräddande nässprejen naloxon. Den bedöms nu kunna säljas receptfritt på apotek.

I Sverige dör ungefär 900 människor av narkotika- eller läkemedelsförgiftning varje år. Vanligaste orsaken är just opioider, som till exempel heroin eller fentanyl.

Nässprayen naloxon fungerar som ett motgift mot alla sorters opioider. I dag får naloxon bara skrivas ut av läkare och sjuksköterskor direkt till personer som är i riskzonen för överdos.

Men redan inom några månader skulle naloxon kunna finnas att köpa receptfritt på apotek runt om i Sverige, enligt socialministern.

Orsaken är att Läkemedelsverket ändrar sin bedömning att lagen inte tillåter att naloxon säljs receptfritt.

Apotekspersonal ger instruktioner

Så sent som för ett år sedan sade Läkemedelsverket nej till receptfritt naloxon. Orsaken var att den som får läkemedlet måste få information om hur det ska användas. Lösningen som Läkemedelsverket kommit fram till är att apotekspersonalen står för de instruktionerna.

– En av de viktigaste sakerna är att man bara får spreja en gång, förpackningen innehåller bara en dos. Det skiljer sig från andra typer av nässprejer som man kanske provsprejar innan man använder, säger Paulina Tuvendal, senior utredare vid Läkemedelsverket.

Dessutom måste den som ger naloxon alltid ringa 112. Naloxon fungerar som ett motgift vid opioidöverdos men den effekten kan vara otillräcklig.

Innan naloxon kan börja säljas på apotek krävs att ett företag som tillverkar läkemedlet inkommer med en ansökan, säger socialminister Jakob Forssmed.