Radar

Minskad ekoodling kan öka kemikalierna i jordbruket

När eko-arealerna minskar finns det risk för att användningen av bekämpningsmedel i svenskt lantbruk ökar.

Ekoarealen förväntas minska med 5,7 procent under de kommande två åren, enligt en ny prognos från Ekologiska Lantbrukarna. Föreningen varnar samtidigt för att en större andel av den svenska jordbruksmarken återigen kan komma att besprutas med kemiska bekämpningsmedel.

Ekologiska Lantbrukarnas prognos visar att andelen åkermark i ekologisk produktion kan komma att minska med 35 000 hektar, 5,7 procent, fram till 2022. Det innebär att delar av den areal som ställts om till ekologisk produktion under de senaste åren kan komma att brukas med konventionella metoder igen.

– När ekoarealerna minskar finns det risk för att användningen av bekämpningsmedel i svenskt lantbruk ökar, säger Ida Lind, talesperson för växtskyddsfrågor hos Ekologiska Lantbrukarna.

Enligt Ekologiska Lantbrukarna användes 207 ton bekämpningsmedel i den svenska naturen under 2019. Beräkningen utgår från en genomsnittlig användning av bekämpningsmedel, aktiv substans, per hektar på konventionellt odlad åkerareal exklusive vall. I ekologisk odling får inte kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel användas.

Svårare att nå miljömålen

– Det är den svenska naturen som blir den stora förloraren på en krympande ekoareal. Dessutom kommer det bli svårare att nå miljömålen, säger Ida Lind och syftar till exempel på målsättningen att minska förekomsten av bekämpningsmedelsrester i mark och vatten.

Enligt Ekologiska Lantbrukarna beror nedgången i ekoproduktionen på flera saker. De senaste åren har försäljningen av ekologisk mat, gjord på svenska råvaror, minskat. Ett exempel är ekologiska mejeriprodukter, där försäljningsvärdet i dagligvaruhandeln minskat med cirka tio procent mellan 2018 och 2020.

Just nu finns det ett nationellt överskott av ekologisk mjölk, vilket innebär pressad ekonomi för de ekologiska bönderna och ett minskat intresse att ställa om till ekologisk produktion.

Radar

Vårt kollektiva självbedrägeri kring djur

Är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs, skriver Martin Smedjeback, ordförande i Save Movement Sverige.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död. 

Radar

Ökad stress och press på svenska arbetsplatser

73 procent av kvinnorna inom vård och omsorg upplever arbetet psykiskt ansträngande, jämfört med 63 procent av männen.

Allt fler svenskar arbetar ofta under tidspress. Över hälften har ett psykiskt ansträngande arbete och fyra av tio har svårt att koppla bort arbetet när de är lediga. Det visar nya siffror från SCB.

– Det är oroande att så många svenskar upplever att de jobbar under sämre villkor. Att ofta jobba under tidspress och psykisk stress blir snabbt ett arbetsmiljöproblem som går ut över möjligheten att göra ett bra arbete, säger Mikael Jansson, vd på ManpowerGroup, som sammanställt siffrorna i ett pressmeddelande.

Drygt 60 procent av alla svenskar arbetar ofta under tidspress, enligt SCB. Andelen har vuxit under de senaste två åren. Över hälften av svenskarna uppger att de har ett psykiskt ansträngande arbete. Det är den högsta andelen sedan undersökningen genomfördes för första gången 1980. 

– Att arbeta under stress kan leda till mer sjukfrånvaro, vilket drabbar den enskilda individen men även arbetsgivare och samhället. Vi vill uppmuntra arbetsgivarna till att ha tydliga handlingsplaner för att minska den psykiska ohälsan på arbetsplatsen, säger Mikael Jansson.

Kvinnor är mer psykiskt stressade på jobbet än män (57 respektive 49 procent). Inom vård och omsorg är könsskillnaderna än större. 73 procent av kvinnorna i branschen upplever arbetet psykiskt ansträngande, jämfört med 63 procent av männen.

Fler har svårt att koppla av vid ledighet

• Andelen som svarar att de har ett stillasittande arbete har ökat från 25 till 41 procent under de senaste 20 åren.  
• Andelen som svarar att de har ett psykiskt ansträngande arbete har ökat med 9 procentenheter, från 43 till 52, under de senaste tio åren.  
• 60 procent uppger att de ofta arbetar under tidspress.  
¨• Andelen som uppger att de har svårt att koppla bort arbetet vid ledighet har ökat från 29 till 43 procent på 20 år.
Källa: Rapporten Arbetsmiljö 1980–2022 från Statistiska Centralbyrån, SCB.