Hundratals forskare har hjälpts åt att samla in mikroorganismer från stora delar av världen. Resultatet av insamlingen innebär att forskarsamhället ökat sin kunskap om kända variationer av bakterier och arkéer med 44 procent.

Ju mer kunskap som finns om mikroorganismer och deras värld, desto lättare är det att förstå förutsättningarna för mänsklig existens. Därför är det en stor nyhet inom forskarvärlden att det nu finns en gemensam databas där arvsmassan hos över 52 500 bakterier och arkéer* beskrivs. Mer än 12 500 av dessa är bakterier och arkéer som tidigare varit helt okända.

– Det häftiga med den här studien är omfånget, både i storlek och i hur skilda miljöer som analyserats, säger docent Sari Peura i ett pressmeddelande från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Tillsammans med cirka 200 forskare världen över har Sari Peura bidragit med 10 450 olika miljöprov, innehållande mikroorganismer; drygt 3 000 från olika vattendrag, drygt 3 000 från människokroppen, nästan 2 000 från jordar av olika slag och så vidare. Därefter har mikroorganismernas arvsmassa sekvenserats, (en process för att bestämma ordningen på DNA i en arvsmassa), pusslats ihop och jämförts med tidigare sekvenser, vilket till slut resulterat i den unika databasen.

Unikt globalt samarbete

Professor Stefan Bertilsson, SLU, har också medverkat i projektet och menar att det finns många användningsområden för databasen. Med hjälp av den kan forskare kartlägga var i världen olika mikroorganismer återfinns och hur vanliga de är. Dessutom går det att göra djupdykningar i databasen för att till exempel analysera mikroorganismernas produktion av sekundärmetaboliter**, deras ämnesomsättning, interaktioner med kända virus och annat.

– Detta är ett utmärkt exempel på hur stora och användbara projekt som kan genomföras när vi arbetar tillsammans, säger Stefan Bertilsson, som gärna framhåller det inkluderande och globala samarbetet som gjort databasen möjlig:

– I en värld där enskilda forskargrupper ofta tävlar om att vara först, har nu forskare från hela världen samlats för att göra något gemensamt över gränserna. Resultatet blir en studie av en omfattning som ingen enskild forskare eller lärosäte har möjlighet att göra på egen hand.

*Arkéer: vid en första anblick liknar arkéer bakterier, men skiljer sig åt på flera punkter.

**Sekundärmetaboliter är substanser som många organismer, till exempel bakterier, svampar och växter, producerar och som är viktiga vid interaktioner med andra organismer.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.