Många ungdomar som kom ensamma som barn till Sverige under 2015-2016, har drabbats hårt av samhällets bristande förmåga att ta emot dem och hantera deras asylärenden. Deras berättelser skildras nu i en ny rapport av Rädda Barnen, som på måndagen även kritiserade migrationskommitténs betänkande om Sveriges framtida migrationslagstiftning.
Rapporten I väntan på livet lyfter röster från barn och ungdomar som ofta gjorde en livsfarlig flykt till Sverige och som sedan fallit mellan stolarna.
– I våra verksamheter ser vi stora behov som grundar sig i psykisk ohälsa, konstanta flyttar, hemlöshet och en utbredd känsla av hopplöshet. Ett återvändande till ursprungslandet ses många gånger inte som ett alternativ, då det för de flesta innebär stora risker, säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen i ett pressmeddelande.
Rapporten visar bland annat på den stora kontrasten mellan vilket stöd de kan få innan och efter 18-årsdagen. På grund av detta har de hamnat i olika former av utsatthet, där deras tillvaro hänger på en skör tråd.
Orimliga krav
Ungdomarnas berättelser, tillsammans med professionella och ideella som mött dem ger också en bild av hur gymnasielagens krav ofta är orimliga att nå upp till.
– Vi möter unga som förmedlar en stark vilja att vara en del av det svenska samhället; att studera och etablera sig på arbetsmarknaden, men framtiden för ungdomarna står fortfarande på spel, säger Maria Frisk.
Rapporten bygger på Rädda Barnens treåriga statligt finansierade projekt Unga vuxna i limbo. Den presenterar flera rekommendationer till kommuner, regioner och regering som handlar om olika stödinsatser för att ungdomarna ska kunna uppfylla kraven i gymnasielagen, vikten av att skapa möjligheter för att ungdomarna ska kunna bo kvar i kommunen där de är rotade, behoven av tillgång till relevant vård, samt krav på lättnader i gymnasielagen.
Kritik mot migrationskommitténs förslag
På måndagen kommenterade Rädda Barnen även de förslag som den parlamentariska migrationskommittén presenterat om hur Sveriges framtida migrationslagstiftning ska se ut.
– Vi är kritiska till förslaget, som på många sätt innebär en tillbakagång för barns rättigheter, samma år som barnkonventionen blev lag i Sverige. Vi uppmanar riksdagen att sätta barnens bästa och barnkonventionen framför orimligt korta uppehållstillstånd, orimligt hårda krav för familjeåterförening och en orimligt hög tröskel för humanitära skäl, säger Helena Thybell, generalsekreterare för Rädda Barnen i ett pressmeddelande.
Organisationen anser att förslaget ”mer eller mindre cementerar den tillfälliga lagen som varit i kraft sedan 2016 och som har haft flera negativa konsekvenser för barn på flykt.”
De hänvisar bland annat till fortsatta korta tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel, och att höga försörjningskrav fortfarande ställs på många för att kunna återförenas med sin familj.
Välkomnar lättnader för familjeåterförening
Men förslaget innehåller även vissa välkomna åtgärder, som lättnader vad gäller rätten till familjeåterförening. Rädda Barnen välkomnar också att den humanitära grunden föreslås utvidgas något, men beklagar samtidigt att kommittén inte föreslår en återgång till möjligheten för barn att få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter.
”Vi noterar dock att regeringen den 7 oktober presenterat en del justeringar på det här området, något som vi varmt välkomnar och hoppas blir verklighet”, skriver man.
Generellt är Rädda Barnen kritiska till kommitténs fokus på att få ner antalet människor som söker sig till Sverige, samtidigt som antalet människor på flykt i världen är det högsta sedan andra världskriget.
– I stället för att göra allt för att minska antalet asylsökande, bör allt göras för att säkerställa mänskliga rättigheter och en trygg och stabil uppväxt för barn, säger Helena Thybell.
