– Att så många som 60 procent av Sveriges cyklister skulle cykla mer om de fick förutsättningar att göra det på ett säkrare sätt är otroligt viktig kunskap för samhället. Inte bara i år när vi på grund av rådande smittskyddsrekommendationer behöver hålla distans och avråds från kollektivt resande, säger generalsekreterare för NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) Marie Nordén i ett pressmeddelande. 

I undersökningen frågade NTF över 800 cyklister om hur de ser på vintercykling. Framförallt ansåg cyklisterna att vägunderhållet behöver förbättras. Många vittnade om snöslask som fryser till ojämnheter och höga snövallar som gör cykelbanorna oframkomliga.

När cyklister tvingas ut i vägbanan för motortrafik på grund av dåligt underhåll i cykelbanan, ställer det också högre krav på att bilisterna visar hänsyn och anpassar hastigheten.

En fråga om kommunens prioriteringar

Undersökningen visar att de cyklister som i huvudsak cyklar på uppvärmda eller sopsaltade cykelbanor är mer nöjda med underhållet än de som cyklar på banor som plogas och sandas. Samtidigt lyfter flera att sopsaltning sliter på cykeln.

Varje år skadas 2 000 cyklister allvarligt i trafiken, varav 80 procent i singelolyckor. Brister i drift, underhåll och vägutformning är en bidragande orsak i cirka 60 procent av singelolyckorna, enligt NTF. 

Det nationella trafiksäkerhetsmålet är att 70 procent av kommunerna ska ha god kvalitet på underhållet av prioriterade cykelvägar år 2020. Resultat från enkäter utskickade till kommuner med fler än 40 000 invånare 2019/20 visar att 19 procent bedömdes ha god kvalitet, 24 procent hade mindre god kvalitet och 57 procent hade låg kvalitet på drift och underhåll av prioriterade cykelvägar.

– Det är naturligtvis en fråga om hur man kommunalt prioriterar bland sina kostnader, men vi skulle gärna se att man tog tillfället i akt och verkligen satsade på cyklisterna i år. Säker ökad cykling var redan innan pandemin ett väldigt viktigt och utpekat mål både med hänsyn till nationella trafiksäkerhetsmål och internationella hållbarhetsmål, säger Marie Nordén.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.