Högre temperaturer och långvarig torka. Det är scenarier som kan möta oss i framtiden.

En internationell studie med bland annat forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nu undersökt hur vi kan anpassa våra växtodlingssystem för att möta klimatförändringarna – med växtföljder som fokus.

En växtföljd är som det låter ett sätt att variera vad som odlas på en viss mark. Varje år under till exempel en sexårsperiod, flyttas grödan till en ny bit mark. Det är ett naturligt sätt att ta hand om jorden och upprätthålla skörden eftersom det ökar bördigheten, gynnar mikrolivet i jorden och minskar mängden av skadegörare och sjukdomar. Trots det går jordbruket i världen mot allt kortare växtföljder eller monokulturer.

– Trenden globalt är att vi odlar spannmål i allt kortare växtföljder, säger Lorenzo Marini, studiens huvudförfattare, som är professor vid Padovas universitet i Italien.

Växtföljder gav högre skörd

I studien sammanställde forskare skördedata från spannmålsodlingar i Sverige, Polen och Italien. Redan för 60 år sedan började data samlas in. Monokulturer och olika långa växtföljder jämfördes från år till år med både torka, regn och temperaturskillnader.

Resultaten visade dels att växtföljder alltid gav en högre skörd än att odla samma gröda på marken varje år. Men det mest intressanta var att skillnaden var signifikant större under torra och varma år.

– Nu behövs incitament för att lantbrukare ska ha möjlighet att öka variationen i växtföljden. Det är viktigt för att vi ska säkra tillgången på mat i ett förändrat klimat, säger Riccardo Bommarco, professor vid SLU och medförfattare till studien.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.