Den årliga överblicken som FN gör över den humanitära situationen visar på att uppskattningsvis 235 miljoner människor kommer att behöva någon form av akut stöd under 2021 – en ökning på 40 procent jämfört med förra året.

– Ökningen beror nästan uteslutande på covid-19, säger FN:s humanitäre chef Mark Lowcock.

I rapporten understryker FN att den pågående pandemin har drabbat de som redan har det tufft oproportionerligt hårt. En av 33 personer i världen är i behov av stöd.

– Bilden vi målar upp är den dystraste och mörkaste när det kommer till framtida humanitärt stöd som vi någonsin sett, säger Lowcock.

För första gången sedan 1990-talet så väntas antalet som lever i extrem fattigdom öka. Samtidigt spås den förväntade livslängden sjunka och antalet som avlider till följd av hiv, tuberkulos och malaria fördubblas.

Men enligt Lowcock är det mest alarmerande något annat:

– Det är återkomsten av svältkatastrofer, möjligtvis på ett flertal ställen.

Lowcock menar att varningsklockorna ljuder och rapporten pekar ut bland annat Jemen, Burkina Faso, Sydsudan och nordöstra Nigeria som stora riskområden.

270 miljoner människor i världen kan vid årets slut komma att räknas som i akut behov av matstöd. En ökning på 82 procent sedan pandemin slog till.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.