LKAB planerar att övergå från att producera järnmalmspellets till att producera koldioxidfri järnsvamp, en förädlad produkt med mycket hög järnhalt. Det rapporterar SVT och Sveriges Radio.

– Det här är den största omställningen i företagets 130-åriga historia och kan bli den största industriinvesteringen någonsin i Sverige. Det skapar unika möjligheter att minska världens koldioxidutsläpp och för svensk industri att ta ledningen i en nödvändig global omställning, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB i ett pressmeddelande.

LKAB:s nya strategi, som presenterades på måndagen, ska leda till noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till år 2045 och säkra bolagets verksamhet med expanderad gruvbrytning bortom år 2060, enligt SVT.

Genom att erbjuda koldioxidfria produkter uppger LKAB att man kan mer än fördubbla omsättningen fram till och med 2045.

3000 nya jobb

Förutom övergången till järnsvamp framställd med grön vätgas, planerar LKAB att med fossilfri teknik utvinna viktiga jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel ur dagens avfall från gruvan.

Tomas Kåberger, energiexpert och professor på Chalmers tekniska högskola, tror att det kommer bli konkurrenskraftigt när priserna för förnyelsebar energi sänks.

– Det är ganska förutsägbart att den industrialisering och uppskalning som kommer att ske nu när det finns så mycket förnyelsebar el kommer att reducera kostnaden så att det här blir konkurrenskraftigt, säger han till Sveriges Radio.

Enligt P4 Norrbotten kommer satsningen att leda till uppåt 3000 nya jobb årligen i Kiruna och Gällivare.

Utmaningar kring elförsörjningen

Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl välkomnar initiativet.

– Vi vet att järn och stål har ett stort klimatavtryck och vi vet det kommer finnas kvar. Därför är ett sådant här tekniksprång välkommet. Alla sektorer behöver närma sig nollutsläpp runt 2050 om vi ska klara Parisavtalets mål, säger hon till SVT.

Samtidigt påpekar hon att det finns problem och utmaningar kring elförsörjningen.

– Därför behöver den här satsningen sättas i ett sammanhang, där vi behöver jobba med energieffektivisering och använda elen smart. Hela samhället ska ställas om, och hela transportsektorn ska också bli elektrifierad.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.