Det statligt ägda LKAB vill ersätta tillverkningen av järnmalmspellets med en vätgasbaserad process. Det kommer att ta ungefär 20 år och kosta 400 miljarder kronor, och väntas innebära att koldioxidutsläppen kan minska med över 35 miljoner ton per år.
LKAB planerar att övergå från att producera järnmalmspellets till att producera koldioxidfri järnsvamp, en förädlad produkt med mycket hög järnhalt. Det rapporterar SVT och Sveriges Radio.
– Det här är den största omställningen i företagets 130-åriga historia och kan bli den största industriinvesteringen någonsin i Sverige. Det skapar unika möjligheter att minska världens koldioxidutsläpp och för svensk industri att ta ledningen i en nödvändig global omställning, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB i ett pressmeddelande.
LKAB:s nya strategi, som presenterades på måndagen, ska leda till noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till år 2045 och säkra bolagets verksamhet med expanderad gruvbrytning bortom år 2060, enligt SVT.
Genom att erbjuda koldioxidfria produkter uppger LKAB att man kan mer än fördubbla omsättningen fram till och med 2045.
3000 nya jobb
Förutom övergången till järnsvamp framställd med grön vätgas, planerar LKAB att med fossilfri teknik utvinna viktiga jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel ur dagens avfall från gruvan.
Tomas Kåberger, energiexpert och professor på Chalmers tekniska högskola, tror att det kommer bli konkurrenskraftigt när priserna för förnyelsebar energi sänks.
– Det är ganska förutsägbart att den industrialisering och uppskalning som kommer att ske nu när det finns så mycket förnyelsebar el kommer att reducera kostnaden så att det här blir konkurrenskraftigt, säger han till Sveriges Radio.
Enligt P4 Norrbotten kommer satsningen att leda till uppåt 3000 nya jobb årligen i Kiruna och Gällivare.
Utmaningar kring elförsörjningen
Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl välkomnar initiativet.
– Vi vet att järn och stål har ett stort klimatavtryck och vi vet det kommer finnas kvar. Därför är ett sådant här tekniksprång välkommet. Alla sektorer behöver närma sig nollutsläpp runt 2050 om vi ska klara Parisavtalets mål, säger hon till SVT.
Samtidigt påpekar hon att det finns problem och utmaningar kring elförsörjningen.
– Därför behöver den här satsningen sättas i ett sammanhang, där vi behöver jobba med energieffektivisering och använda elen smart. Hela samhället ska ställas om, och hela transportsektorn ska också bli elektrifierad.
