Radar

Amnesty kritiserar kollektiv bestraffning av irakiska internflyktingar

Tusentals fördrivna irakier som misstänkts för att kunna kopplas till IS, och som redan utsatts för övergrepp, riskerar nu att utsättas för nya övergrepp när flyktingläger stängs, enligt en ny rapport från Amnesty.

Irakiska myndigheter har beslutat att stänga ner flyktingläger, trots att det saknas förutsättningar för att personerna ska kunna återvända hem på ett säkert sätt.

– De irakiska myndigheterna och KRG (Kurdistans regionala regering) måste omgående ta itu med den pågående kollektiva bestraffningen av internflyktingar som misstänks för band till IS, och det måste ske som en integrerad del i de nationella planerna när det gäller att stänga lägren, säger Madelaine Seidlitz, jurist och ansvarig för arbetet med flyktingar och migranter vid Amnesty Sverige i ett pressmeddelande.

– De här “kopplingarna” kan ju ibland bara bestå av rykten. De här lägren är för tillfället den enda möjligheten för tusentals människor att kunna söka skydd, fortsätter hon. 

Tusentals utsätts för fara när läger stängs

De senaste veckorna har irakiska myndigheter drivit på stängningen av olika läger, däribland lägren Ninewa och Karbala i Bagdad. Det utsätter tusentals personer för fara när de istället hamnar i osäkra tillfälliga boenden eller skickas tillbaka till områden som de ursprungligen kom ifrån, enligt Amnesty. 

Rapporten Marked for Life: Displaced Iraqis in cycle of abuse and stigmatization avslöjar hur de irakiska myndigheterna, tillsammans med Kurdistans regionala regering (KRG), bland annat hindrar att de som misstänks för kopplingar till IS får tillgång till handlingar som är nödvändiga för anställning, utbildning, sociala förmåner och fri rörlighet.

Detta är en grupp som redan utsatts för godtyckliga frihetsberövanden, påtvingade försvinnanden och orättvisa rättegångar, enligt Amnesty. Tusentals familjer i Irak känner fortfarande inte till vad som hänt deras försvunna nära och kära eller var de befinner sig.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.