– Det är såklart positivt om Sveaskog är beredda att diskutera hur man ska hantera det här. Vi antar att de nu även kommer att kommunicera detta till oss, säger Lars Anders Baer, ordförande i Luokta-Mávas sameby, till TT.

Beskedet från Sveaskog kom på torsdagen. I ett pressmeddelande uppger skogsbolaget att de pausar planerna för att ”skapa utrymme för dialog med samebyn om hur vi tillsammans kan skapa förutsättningar för hur skogsbruket och renskötsel ska kunna samexistera på dessa marker. ”

–Jag vill inte ställa rennäringen mot skogsbruket, vi behövs båda två, säger Anette Waara, marknadsområdeschef för Sveaskog i Norrbotten och Västerbotten.

Marklaven har försvunnit

Samebyns vinterbetesland är redan hårt avverkat. Under de senaste 50 åren har 70 procent av marklaven, som renen är beroende av för sin överlevnad, försvunnit i Sápmi. Samebyn har haft en närvaro i skogarna ända sedan 1500-talet.

– Vi har alltid brukat skogen. Kalavverkas de här skogarna är det ännu ett exempel på hur man försöker sudda ut oss ur historien, säger Lars Anders Baer.

Flera organisationer har ställt sig bakom Luokta-Mávas kamp för naturskogarna. Bland dem Skydda skogen och Naturskyddsföreningen.

– Trots att urfolk utgör endast 5 procent av världens befolkning skyddar de över 80 procent av planetens sista friska naturområden och all dess biologiska mångfald. Det är ingen slump att det ser ut så, säger Johanna Nilsson, verksamhetsutvecklare på Naturskyddsföreningen i Norrbotten.

Flera intressen står mot varann

Avverkningen gällde ungefär 300 hektar produktionsskog utspridda över 36 000 hektar (51 400 fotbollsplaner). Storleken på avverkningarna varierade mellan fem och tjugo hektar, enligt Sveaskog.

Hannele Arvonen, VD och koncernchef på Sveaskog säger att de måste balansera flera olika intressen och verksamheter i skogarna.

– Ett Norrbotten utan renskötsel är inget Norrbotten och ett Norrbotten utan ett skogsbruk skulle innebära avstannade inlandskommuner där lokala entreprenörer och deras anställda skulle bli utan jobb. Vi behöver även skogsbrukets förnyelsebara råvara för att nå de uppsatta klimatmålen.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.