”The Dissident” skildrar mordet på den saudiarabiska journalisten och författaren Jamal Khashoggi på Saudiarabiens konsulat i Istanbul i oktober 2018. Obehagliga detaljer varvas med en intressant livsberättelse om mannen som gick från att vara journalist till dissident.
Dokumentären av Bryan Fogel visas just nu på Stockholms filmfestival. Även om den har typiska dokumentärfilmsdrag, med inslag från olika nyhetssändningar, intervjuer med nyckelpersoner som journalisten från Al-Jazeera, turkiska polisen, CIA och turkiska myndigheter, känns den mer som en thriller.
Med hjälp av transkriberingar från ljud- och filminspelningar, e-mail och telegram får vi reda på alla ruggiga detaljer som omger det avskyvärda mordet. Obehaget växer ju längre in i filmen vi kommer, och förstärks av den ackompanjerade domedagsmusiken som spelas genom hela filmen.
Särskilt motbjudande är de delar som handlar om Khashoggis kropp, som den turkiska polisen misstänker bränts upp i en tandooriugn på den saudiarabiska konsulns residens. Likaså uppgifterna om konsulatets beställning av tre kilo kött samma dag som mordet skedde, som ska ha grillats för att dölja stanken av bränt lik.
Från journalist till dissident
I övrigt innehåller filmen flera intressanta spår. En huvudperson är bloggaren och aktivisten Omar Abdulaziz, som lever i exil i Montreal, Kanada, och som stod Khasoggi nära. Han har nästan en halv miljon Twitter-anhängare, och har talat öppet om sin kamp mot den saudiska regeringens propaganda och dess användning av internettroll på Twitter.
I filmen framkommer att Jamal Khashoggi kort innan mordet, hade anslutit sig till Abdulaziz kamp, och även skänkt pengar till den. Därmed gick Khashoggi från att vara journalist till dissident, enligt Omar Abdulaziz, vars hackade telefon ledde den saudiske prinsen till Khashoggi.
En stor behållning är det gedigna porträtt som tecknas av Jamal Khashoggi, som till en början jobbade för saudiska myndigheter i över 30 år. Inledningsvis var han positiv till kronprins Mohammed bin Salman (MBS) reformer, men blev allt mer kritisk när han såg intoleransen för oliktänkande. Filmen skildrar hans stora sorg över att till slut tvingas lämna Saudi Arabien och sin familj, ensamheten han levde med i flera år, och glädjen när han träffade Hatice Cengiz på en konferens i Turkiet.
Sveriges största exportmarknad
Filmen blottlägger på ett tydligt sätt den saudiarabiska statens och kronprins Mohammed bin Salmans delaktighet i mordet. Bara några dagar innan mordet flögs saudiska ämbetsmän till Istanbul i statliga privatplan. En FN-rapport har pekat på att mordet var beställt av kronprinsen.
Till och med CIA, som gjort en egen utredning, med avlyssnade telefonsamtal, bland annat mellan kronprinsen och hans bror, och ett samtal som gjordes från det saudiska konsulatet i samband med mordet, konstaterar att kronprinsen beordrade mordet.
Han har dock nekat till all inblandning och President Trump har vägrat att ta ställning mot honom eftersom det finns för många ekonomiska intressen inblandade. Det är kanske inte särskilt förvånande.
Men inte heller Sverige har avbrutit sitt samarbete med Saudiarabien efter mordet på Khashoggi. Enligt UD är landet sedan en lång tid tillbaka Sveriges största exportmarknad i Mellanöstern. Vi exporterar också fortfarande krigsmateriel dit, även om inga nya affärer har beviljats sedan 2013 och 2017, enligt Svenska Freds.
Rimligtvis borde den här ögonöppnande dokumentären leda till en diskusson om de svenska förbindelserna till det människorättskränkande landet i Mellanöstern.
