Radar

”Frångå patenträtten för att fler ska få vaccin”

Läkare utan gränsers mikrobiolog och biotekniker analyserar covidtester vid det nationella sjukhuset i Juba, Sydsudan.

På fredagen möts medlemsländerna i världshandelsorganisationen WTO för att diskutera frågor kring handel och immaterialrätt i ljuset av coronapandemin. Sverige bland flera länder har inte gett sitt stöd till ett förslag om att frångå patenträtten för att fler ska få tillgång till vaccin, vilket nu möts av kritik.

– Vi är i ett kritiskt skede av pandemin och Sverige måste genast ompröva sin position gentemot WTO-förslaget. Vaccin, läkemedel, tester och medicinsk utrustning som kan stoppa covid-19 måste finnas tillgängliga för alla, oavsett var man bor eller hur mycket pengar man har i plånboken, säger Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare utan gränser i Sverige i ett pressmeddelande. 

Förslaget, som lämnades in av Indien och Sydafrika i oktober, har hittills fått stöd av 99 länder samt ett stort antal civilsamhällesorganisationer och FN-organ. Det går ut på att länder tillfälligt ska kunna frångå patent- och immaterialrätten för att importera eller tillverka billigare versioner av vaccin, läkemedel, tester och medicinsk utrustning mot covid-19 tills tillräcklig immunitet uppnåtts.

Läkemedelsbolag har sökt långa patent

Men förslaget saknar stöd från hela EU, USA, Storbritannien, Japan, Kanada, Brasilien, Australien, Norge och Schweiz, något Läkare utan gränser finner oroande.

– Fler än 1,4 miljoner människor har redan dött i covid-19 och vi kan inte vänta på att läkemedelsbolagen frivilligt ska släppa på kontrollen. Att häva monopol kommer att göra globala samarbeten möjligt för att snabbt öka produktionen av vaccin, läkemedel, tester och medicinsk utrustning som behövs för att stoppa coronapandemin, säger Khosi Mavuso, medicinskt ansvarig för Läkare utan gränser i Sydafrika.

Flera läkemedelsbolag har enligt Läkare utan gränser sökt långa patent på medicinska produkter mot covid-19. De har även hittat andra sätt att med hjälp av immaterialrättsliga mekanismer kunna styra var läkemedel, tester och utrustning görs tillgängliga och till vilket pris. Dessutom har många läkemedelsbolag knutit bilaterala avtal med till stor del höginkomstländer – och det finns i princip ingen offentlig insyn alls kring villkoren i dessa avtal.

– Det här förslaget är en unik möjlighet för svenska regeringen att visa att man menar allvar med sina ambitioner att även de fattigaste länderna ska få förutsättningar att bekämpa pandemin, säger Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare utan gränser i Sverige.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.