– Vi tycker att det är dags för en julklapp som speglar samtiden, och tacklar överkonsumtionen. Visserligen kan man köpa ett begagnat stormkök, men vi slår ett slag för att ta tillvara på det man redan har och stötta lokala reparationsföretag istället, säger Alexandra Davidsson, generalsekreterare på föreningen Medveten Konsumtion i ett pressmeddelande.

Den genomsnittliga svenskens konsumtionsbaserade utsläpp landar på 9 ton koldioxid per år, medan en hållbar nivå ligger på 1 ton, enligt FN.

Genom att ta hand om våra saker och använda allt under längre tid kan vi styra utvecklingen åt rätt håll, menar Klimatklubben och Medveten konsumtion.  En fördubblad livslängd för alla textila produkter skulle till exempel kunna minska textiliernas klimatpåverkan till nästan hälften, enligt Naturvårdsverket.

Sänkt skatt på reparationer

– Ofta kan just reparationer kännas lite tråkiga att lägga pengar på, och älskade plagg och favoritprylar som går sönder hamnar därför inte sällan i en låda istället för att användas. Årets medvetna julklapp är inte bara klimatsmart och användbar, den är också omtänksam, säger Maria Soxbo, medgrundare av Klimatklubben.

Regeringen har nyligen sänkt skatten på reparationer genom det så kallade hyberavdraget. Som exempel på reparationsjulklappar föreslår Klimatklubben restaurering av en gammal möbel, en ny skärm på en smartphone som gått sönder, loppisfyndade sytillbehör eller ett skovårdskit, medan den givare som är duktig på att sy, meka eller snickra kan erbjuda sin tid och kunskap istället.

Årets medvetna julklapp instiftades förra året som ett alternativ till den prognosbaserade klapp som Handelns Forskningsinstitut utser varje år, baserat på konsumtionstrender. Tanken är att erbjuda ett hållbart alternativ till den resurskrävande och klimatförstörande nykonsumtion som utgör merparten av alla julklappar.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.