Radar

Torka på Öland påverkar jordbruket

Alvaret på norra Öland, är ett av Sveriges regnfattigaste områden.

Lantbruket på södra Öland har drabbats hårt av flera års torka. Nu för biologer en dialog med bönderna om att marken inte får betas för hårt så att marken får chans att återhämta sig. 

Det har varit ovanligt torrt och varmt på Öland de senaste tre åren. Bristen på bete har gjort att flera bönder har fått minska ner på antalet djur på hedmarksområdet Alvaret, som är ett av Sveriges regnfattigaste områden. 

Lantbrukaren Johan Åhlund har minskat antalet köttkreatur från 140 till 70 och fick ta hem djuren minst ett par månader tidigare än vanligt. Även åkermarkerna, där han odlar vinterfoder till sina djur, har gett betydligt lägre skördar, rapporterar P1 Morgon. 

Alvaret är en karg miljö i ett av Sveriges regnfattigaste områden. Här trivs i normalfallet bara tåliga växter och när klimatet förändras blir det extra märkbart. Landskapstypen består av ett tunt lager växtlighet på kalkstensberggrund och lämpar sig inte för åkerbruk.

Gräset måste kunna återhämta sig

För att gräset och örterna ska kunna återhämta sig krävs det att markerna inte betas för hårt, enligt biolog Susanne Forslund på länsstyrelsen i Kalmar, som för en dialog med bönderna.

Hon betonar att det är viktigt att betandet fortsätter, som det gjort i flera tusen år på Alvaret men hoppas kunna ordna så att de bönder som har möjlighet att lämna en mark helt obetad, ändå ska få betesstöd från Jordbruksverket.

Någon liknande miljö finns inte i Sverige så Susanne Forslund vill studera hur man gör utomlands.

– Det finns liknande miljöer i Sydeuropa till exempel, säger hon till P1 Morgon.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.