Intresset för att odla tång har ökat kraftigt de senaste åren. Tång kan användas på flera sätt, bland annat som biobränsle, gödsel, tillsats eller ätas som den är. Den kan också ge klimatnytta genom att den binder koldioxid. Nu börjar allt fler upptäcka potentialen i denna havets råvara: livsmedelsindustrin, EU och FN såväl som gourmetrestauranger och privatpersoner.
På den Kemiska institutionen på Lunds universitet finns flera forskningsprojekt som undersöker hur tångens användningsområden kan utvecklas. Enligt Eva Nordberg Karlsson, forskare och professor i bioteknik, har intresset ökat kraftigt i Västeuropa de senaste åren.
– Tång har gått från att ha varit något som förekommer i bakgrunden till något som jättemånga är jätteintresserade av. Flera livsmedelsföretag visar nu intresse. Inte minst det faktum att tång kan användas för att framställa köttsubstitut lockar många. Det finns en del protein och mycket kostfiber i vissa typer av tång, och det är ju något det kommer att vara brist på i framtiden.
Tidigare under hösten gick det stora livsmedelsföretaget Orkla ut och meddelade att de satsar på att utveckla tång som en ny industri för hållbar tillväxt.
– Vi måste utnyttja havet i större utsträckning som livsmedelskälla och därmed minska den belastning vi sätter på resurserna på land. Norden har omfattande marina områden som kan användas för jordbruk, och allt tång behöver för att växa är solljus och havsvatten, sa Ann-Beth Freuchen på Orkla i ett pressmeddelande i september.
I ett mail till LFT skriver Orkla att de ser ett brett användningsområde för tång i deras produkter. De tittar på allt från hur det kan bygga smak i maten och minska användningen av salt, till hur det kan användas som material i förpackningar.
– Vi ser att den här branschen har en stark tillväxtkapacitet under de kommande åren och att den potentiellt kan bidra till det gröna skiftet, säger Ann-Beth Freuchen.
Kan användas i bränsle
Enligt forskaren vid Lunds universitet, Eva Nordberg Karlsson, underutnyttjas tången som råmaterial idag. Odling och skörd av tång är fortfarande en liten industri i Europa och väst, men potentialen är stor.
– Inte minst för att vi behöver öka mängden av förnybart råmaterial, nu när vi ska gå ifrån det fossila. Tanken är att alla delar av tången ska kunna utnyttjas. Utvinns någon komponent till hygienartiklar till exempel, finns det mycket kvar som kan användas i andra processer, till exempel för att göra biogas.
Eva Nordberg Karlsson förklarar att tång kan användas i bränsle, men även som tillsats i mat, som förtjockningsmedel i glass, i hygienartiklar, inom kosmetika och textilier samt för att framställa olika typer av kemikalier som idag framställs av fossilt material. Från bruna alger utvinns ett ämne som används i ölproduktion, för att få bättre skum.
Förr i tiden användes tång som gödsel inom jordbruket eftersom det är rikt på kalium och kväve. Det kunde också användas som isoleringsmaterial i husväggar och till tak istället för halm. Men annars har vi ingen tradition av att använda tång i maten, som i Asien till exempel där den största tångproduktionen finns idag.
Tången binder koldioxid
Tången odlas på rep ute i havet eller nära kusten. Nu provar man på att odla i bassänger på land också, berättar Eva Nordberg Karlsson. Den bruna tången är mest lättodlad men inom forskningen jobbar man även med andra sorter.
Tången har visat sig ha klimatnytta också eftersom den binder koldioxid. Försök som har gjorts med tångodlingar i södra Stilla havet har lett till större populationer, förbättrad vattenkvalité och att vattnets pH-värde har återställts, enligt SVT. Och man har inte kunnat se att tångodlingarna haft negativa effekter på det marina djurlivet eller flora och fauna, menar Eva Nordberg Karlsson.
Vad finns det då för utmaningar med den ökade användningen av tång?
Eva Nordberg Karlsson pekar på det faktum att tången innehåller mycket vatten.
– Det kostar mycket energi att ta bort vattnet. Det gäller att hitta bra metoder för att bevara tången.
Det har även funnits en oro över att det kan sitta kvar tungmetaller och gifter i tången.
Plockade och sålde till restauranger
Enligt tångexperten Linnea Sjögren visar undersökningar som gjorts av marinbiologer och forskare att tången innehåller lite kadmium från jordbruket.
– Men det ligger under gränsvärdena, så det ska inte vara någon fara. Det finns mer kadmium i konventionellt odlad vete i Sverige. Dessutom äter man aldrig särskilt mycket tång åt gången, säger Linnea Sjögren, som grundade tångföretaget Catxalot för sju år sedan.
Linnea Sjögren är uppväxt i norra Bohuslän och lämnade sitt jobb som bibliotekarie för att ägna sig åt tång.
– Jag har alltid varit intresserad av mat och havet. 2008 såg jag en artikel om svensk tång och alger i tidningen Gourmet. När jag insåg att mycket av det vi importerar från Asien finns härhemma i havet blev jag intresserad av att lära mig mer.
Till en början plockade hon tång och sålde till restauranger. Sedan öppnade hon en butik där hon bland annat sålde torkad tång, olika sorters tångsalt, tångtvål, kosmetikaprodukter, trycksaker och drev en restaurang och café.
Idag arrangerar hennes företag kurser och events för allmänheten, utbildar nya tångföretagare och har tagit fram en tångguide, som är ungefär som en svampguide men för tång.
Ger bra textur i maten
Enligt Linnea Sjögren finns det ungefär 300 algarter i Sverige. De vanligaste sorterna är sockertång, fingertång, blåstång, sågtång, knöltång, rörhinna, havssallad, purpurtång, karragenalg, gaffeltång, dulse.
– Vissa sorter kan man äta råa, andra kan man steka, koka, woka, fritera, fermentera eller kandera. Det går också bra att torka och mala och ha som smaksättning eller mixa till oljor. Man kan använda tång för att göra godis, baka, ha i såser, pajer, glass eller middagsrätter. Det är bara fantasin som sätter gränser.
– Tång ger bra textur i maten och förhöjer de smaker som redan finns. Till exempel har det börjat tillsättas som smakförhöjare i veganska rätter, som i ärtbiffar till exempel. Men det är också snyggt, man kan till exempel få gröna prickar i smöret.
Enligt Linnea Sjögren går det att plocka tång längs större delen av Sveriges kust. Till och med i Östersjön. Själv plockar hon i norra Bohuslän, där den höga salthalten gör att det finns många olika arter. Ju längre in i Östersjön man kommer, desto lägre blir salthalten.
Viktigt att plocka hållbart
Hur nyttigt är det?
– Tång innehåller fetter som omega 3 och 6. Röd-och grönalger innehåller även en del protein och i brunalger finns naturligt jod, som är fördelaktigt för veganer.
Vilken tång tycker du mest om?
– Jag gillar allihopa på olika sätt. Fingertång är gott och har en härlig konsistens men den är också vacker och tuff och växer på de mest utsatta platser, där vågorna slår på hårt.
För att få tag på tången krävs att man fridyker, simmar eller åker ut med båt. Eftersom tången växer 3-4 meter under ytan behövs inga tuber, enligt Linnea Sjögren. Blåstång, rörhinna, sågtång och nöltång växer nära land, så den kan man plocka i vattenbrynet.
– Men det är viktigt att plocka hållbart för att inte slita ut havet och bevara den biologiska mångfalden. Att skörda hållbart och plocka för hushållsbehov enligt allemansrätten går bra.
Linnea Sjögren är även involverad i EU:s algstrategi som går ut på att uppmuntra en större odling av alger i havet från politiskt håll. I Sverige håller man på att ändra regelverket för odling i havet för att bereda plats för fler algodlingar, menar Linnea.
– Politiker och forskare vill lyfta fram alger som en ny hållbar råvara som är nyttig. Det pågår ett jättearbete och kommer att bli allt större och vanligare.
