Radar

EU tar ton mot homofobi

EU:s värderings- och öppenhetskommissionär Vera Jourová vid presentationen av en ny hbtq-strategi.

Det är 2020 nu, konstaterar EU-kommissionen i lanserandet av en hbtq-strategi. Tydliga fingrar pekas mot homofobi i Östeuropa.

EU-kommissionens värderingskommissionär Vera Jourová och jämställdhetsansvariga kollegan Helena Dalli vill få upp EU:s garderober på vid gavel.

– Vi kommer att försvara hbtq-personers rättigheter mot alla som nu är mer och mer sugna på att attackera dem ideologiskt. Sådant tillhör en auktoritär ordning och har ingen plats inom EU, fastslår Jourová vid torsdagens presentation av en ny strategi.

I planerna ingår kommande förslag om att placera homofobiska hatbrott på listan över ”EU-brott”, där man kan slå fast gemensamma minimistraff i hela EU. Förslag kommer också om att garantera hbtq-familjers rättigheter när de flyttar mellan olika medlemsländer.

"Skrämmande"

Strategin läggs fram i ett läge där framför allt Polen och Ungern väckt uppmärksamhet för att snarare vilja försvaga än förstärka olika hbtq-rättigheter – inte minst genom de ”hbtq-fria zoner”, som ett stort antal polska småstäder utropat sig till.

”För mig är det en direkt kränkning av de mänskliga rättigheterna och en mycket skrämmande utveckling”, konstaterar svenska EU-parlamentsledamoten Evin Incir (S), som besökte Polen under helgen.

Inför domstol?

Incir och fler av hennes svenska kollegor hoppas nu att EU-kommissionen ska komma upp med mer än bara vackra ord.

”De grova kränkningar av hbtq-personer vi ser i till exempel Polen borde klassas som ett brott mot rättsstaten och straffas med indraget EU-stöd”, säger Karin Karlsbro (L) i ett uttalande.

”EU-kommissionen måste ta av sig silkesvantarna och börja dra länder inför domstol”, anser Abir Al-Sahlani (C).

Kommissionärerna Jourová och Dalli försöker i alla fall påpeka vilket år det är.

– Det är 2020 och hat och diskriminering mot sexuella minoriteter hör inte hemma i Europa, säger Vera Jourová.

EU:s hbtq-strategi

EU-kommissionen har lagt fram en hbtq-strategi i syfte att bekämpa diskriminering, skapa trygghet och inkluderande samhällen. Bland annat utlovas EU-förslag om ömsesidigt erkännande av föräldraskap och fastslående av minimistraff vad gäller homofoba hatbrott. Hbtq-rättigheter ska även påpekas starkare i internationella sammanhang.

Enligt EU-kommissionen känner fortfarande 43 procent av EU:s hbtq-personer att de diskrimineras.

Källa: EU-kommissionen.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.