När Lärarförbundet vägt samman en rad olika kriterier – som lärartäthet, andel behöriga lärare, resurser till undervisningen och elevernas studieresultat – placerade sig alltså Övertorneå främst. Kommunen fick en bra placering även i fjol: 31.

Tvåan Vadstena har klättrat tolv placeringar och trean Vilhelmina 68 placeringar. Fyran Arvidsjaur avancerade hela 127 placeringar medan femman Ovanåker klättrade tio placeringar.

Så vad har Övertorneå som gör kommunen till Sveriges bästa skolkommun?

– De har fattat vikten av att investera i skolan. De satsar mycket resurser och har också en hög lärartäthet, och det märks i att de håller lärarna friska och också får bra skolresultat, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Högre kostnader

Övertorneå är en landsbygdskommun och sådana brukar generellt ha högre lärartäthet och högre kostnader. Få och små skolor blir helt enkelt dyrare. Men att verka i glesbygd behöver inte öka chansen till att bli bästa skolkommun, enligt Johanna Jaara Åstrand.

– Det finns liknande kommuner som uppenbarligen väljer annat och inte sätter skolan först, säger hon.

Val även i tuffa tider

Hon tillstår att rankningen gjorts i en period när flertalet kommuner snarare än att satsa mer tvingats kapa i sina skolkostnader, eller planerat att göra det.

– Det är sant att skolan drabbats av nedskärningar och står inför ännu större nedskärningar. Därför efterlyser vi att staten tar huvudansvaret för likvärdighet och resurser. Men icke desto mindre är det kommunerna som i dag har huvudansvaret för en likvärdig skola och är den största lärararbetsgivaren. Med Bästa skolkommun sätter vi ljuset på det ansvaret, och vi ser att kommuner med likartade förutsättningar satsar väldigt olika, säger Johanna Jaara Åstrand.

Hon pekar på en oroväckande trend: att skillnaderna mellan kommunerna ökar.

– Det syns inte minst i andelen behöriga lärare. Det finns kommuner där behörigheten är 80 procent eller mer och det finns kommuner där inte ens hälften av lärarna har adekvat utbildning, säger Jaara Åstrand.

Annan vägning

Lärarförbundet har årligen rankat kommunerna sedan 2002. Men mätmetoden ändrades i fjol, på så sätt att elevernas studieresultat vägs med hänsyn till deras familjebakgrund. Det är väl känt att högutbildades barn har större chans att klara sig bra i skolan, och tanken är att kommuner med hög andel elever från välutbildade hem inte ska ha en gräddfil i rankningen.

– Detta gjorde ganska stora förändringar i listan. Det blev rätt tydligt att vissa kommuner hade bättre elever än skola, kanske. På det här viset har vi velat ta fram de kriterier kommunerna faktiskt kan påverka. Det är ju svårt att bestämma vilka som ska bosätta sig i en kommun, säger Johanna Jaara Åstrand.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.