När Lärarförbundet vägt samman en rad olika kriterier – som lärartäthet, andel behöriga lärare, resurser till undervisningen och elevernas studieresultat – placerade sig alltså Övertorneå främst. Kommunen fick en bra placering även i fjol: 31.

Tvåan Vadstena har klättrat tolv placeringar och trean Vilhelmina 68 placeringar. Fyran Arvidsjaur avancerade hela 127 placeringar medan femman Ovanåker klättrade tio placeringar.

Så vad har Övertorneå som gör kommunen till Sveriges bästa skolkommun?

– De har fattat vikten av att investera i skolan. De satsar mycket resurser och har också en hög lärartäthet, och det märks i att de håller lärarna friska och också får bra skolresultat, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Högre kostnader

Övertorneå är en landsbygdskommun och sådana brukar generellt ha högre lärartäthet och högre kostnader. Få och små skolor blir helt enkelt dyrare. Men att verka i glesbygd behöver inte öka chansen till att bli bästa skolkommun, enligt Johanna Jaara Åstrand.

– Det finns liknande kommuner som uppenbarligen väljer annat och inte sätter skolan först, säger hon.

Val även i tuffa tider

Hon tillstår att rankningen gjorts i en period när flertalet kommuner snarare än att satsa mer tvingats kapa i sina skolkostnader, eller planerat att göra det.

– Det är sant att skolan drabbats av nedskärningar och står inför ännu större nedskärningar. Därför efterlyser vi att staten tar huvudansvaret för likvärdighet och resurser. Men icke desto mindre är det kommunerna som i dag har huvudansvaret för en likvärdig skola och är den största lärararbetsgivaren. Med Bästa skolkommun sätter vi ljuset på det ansvaret, och vi ser att kommuner med likartade förutsättningar satsar väldigt olika, säger Johanna Jaara Åstrand.

Hon pekar på en oroväckande trend: att skillnaderna mellan kommunerna ökar.

– Det syns inte minst i andelen behöriga lärare. Det finns kommuner där behörigheten är 80 procent eller mer och det finns kommuner där inte ens hälften av lärarna har adekvat utbildning, säger Jaara Åstrand.

Annan vägning

Lärarförbundet har årligen rankat kommunerna sedan 2002. Men mätmetoden ändrades i fjol, på så sätt att elevernas studieresultat vägs med hänsyn till deras familjebakgrund. Det är väl känt att högutbildades barn har större chans att klara sig bra i skolan, och tanken är att kommuner med hög andel elever från välutbildade hem inte ska ha en gräddfil i rankningen.

– Detta gjorde ganska stora förändringar i listan. Det blev rätt tydligt att vissa kommuner hade bättre elever än skola, kanske. På det här viset har vi velat ta fram de kriterier kommunerna faktiskt kan påverka. Det är ju svårt att bestämma vilka som ska bosätta sig i en kommun, säger Johanna Jaara Åstrand.