Beslutet om att hålla en lokal folkomröstning fattades av kommunfullmäktige den 16 juni efter att samordningsgruppen ”Hela kommunen ska leva och lära” samlat in cirka 9 000 namnunderskrifter.

– Resultatet av omröstningen är överväldigande. Vårt alternativ handlar inte bara om landsbygden, utan om att alla små skolor ska ses över, säger Mia Gulliksson från samordningsningsgruppen ”Hela kommunen ska leva och lära” i P1 Morgon.

Saknas lärarbehörighet

Mia Gulliksson berättar att de starka protesterna startade med utgångspunkt i att kommunen redan lagt ned 12 skolor och förskolor under de senaste åren. Huvudargumenten är att det saknas lärarbehörighet och att det är en ekonomisk fråga. Nu vill kommunen lägga ned framförallt tre skolor, varav två ska slås samman till en. 

– Kommunen hävdar att man får en bättre hälsa i sammanslagna enheter, men vi vill att man bromsar upp och gör konsekvensanalyser för att se om det är verkligen är så. Många små barn kan få väldigt långa resdagar med de stora avstånd vi har i kommunen, vilket kan göra dem väldigt trötta. Är det verkligen så att man uppfyller målen bättre i stora skolfabriker? Det ifrågasätter vi starkt, säger Mia Gulliksson. 

Emma Engelmark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Luleå pekar på vikten av att barnen får en behörig lärare, vilket det är brist på idag och kommer att vara i framtiden. 

– Utan behöriga lärare kommer vi inte få resultat och barnen kommer inte klara skolan. Det är ett otroligt stort problem som vi måste ta på allvar och som man inte kan bortse ifrån. För att få behöriga lärare behövs större enheter. Det är för barnens bästa och för att de ska få den bästa utbildningen. Vi grundar detta på forskning, beprövad erfarenhet och hur prognoserna ser ur framöver, säger hon i P1 Morgon.

River upp känslor

Vad säger då kommunen om att en så överväldigande majoritet på 89 procent inte vill att skolorna slås ihop?

– Den här typen av folkomröstning är inte ovanlig, så fort man gör en förändring blir det protester och oro, det förstår jag. Samtidigt kan man inte heller bara låta saker självdö, eller vänta tills skolinspektionen lägger ned med tvång. Det här är svårt, det river upp mycket känslor, säger Emma Engelmark (S).

Det avgörande beslutet att fattas av kommunfullmäktige preliminärt den 21 december.

Enligt Emma Engelmark (S) anser kommunen att det är viktigt vad invånarna tycker, även om folkomröstningen är rådgivande. 

– Det handlar om att göra en helhetsbedömning när det gäller alla barn och elever i Luleå kommun. Sen kan jag förstå om det blir en symbol för landsbygden. Jag tror man måste satsa på andra saker när det gäller landsbygdsutveckling. Skolorna kan inte vara det som håller landsbygden igång, utan man får också titta på vad staten, kommunen och regionen går in med.

Nedlagda skolor "fullt fungerande"

Mia Gulliksson menar att flera av de förskolor och skolor som lagts ned varit fullt fungerande. 

– När det gäller lärarbehörigheten har det gjorts en stor enkätundersökning bland lärare som visar att lärare inte alls känner för de här stora enheterna. Många lärare slutar kanske för att de inte blir lyssnade på av sin arbetsgivare, säger hon i P1 Morgon. 

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.