Alla minkar – sjuka som friska – ska avlivas innan den 16 november. Det beskedet gav Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) i förra veckan sedan coronavirus muterats hos mink och spridits till människor på norra Jylland.

Men senare har det framkommit att regeringen saknar befogenhet att kräva att minkar utanför områden med smitta ska slaktas. Det har fått branschföreträdare och oppositionspolitiker att rasa – och livsmedelsminister Mogens Jensen (S) att be om ursäkt för regeringens otydlighet kring vad den har rätt att göra och inte.

Nytt lagförslag

Enligt nuvarande lagstiftning måste sjukdom ha upptäckts bland djur på en gård eller så måste gården ligga i ett område med smitta innan myndigheterna kan kräva tillgång till den för att döda djur.

Under tisdagen ska regeringen lägga fram ett lagförslag som ger myndigheterna rätt att avliva såväl sjuka som friska minkar i Danmark. Det oppositionella blåa blocket har dock sagt att det inte tänker rösta för förslaget i folketinget.

Det finns mellan 14 och 17 miljoner minkar i Danmark. Omkring 2,4 miljoner av dem har nu avlivats, meddelade myndigheten Fødevarestyrelsen i måndags eftermiddag.

Det är bland annat Fødevarestyrelsen som är ansvarig för massavlivningen – men vissa uppfödare tar hand om det själv mot ersättning. En del uppfödare utanför smittoområdet har stoppat slakten i väntan på att det juridiska läget ska klarna.

"Kaotisk process"

Bjarke Stevnsgaard Andersen har sedan i torsdags lagt 18 timmar på att avliva sina friska och coronafria minkar. I måndags dödade han den sista – och satte därmed punkt för 38 år som uppfödare.

Kvar fanns bara en dålig smak i munnen.

– Processen har varit kaotisk. Allt har gått så snabbt, säger han till Jyllands-Posten.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.