En byggemenskap är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad. Projektet Divercity har pågått sedan 2018 för att förbättra möjligheterna för byggemenskaper att realiseras i Sverige.

Inget vinstsyfte

Enligt en av rapporterna från projektet har byggemenskaper tre fördelar för samhället. För det första är de ett komplement till kommersiella respektive statliga aktörer – präglade av autonomi och demokratisk medverkan. För det andra har de inget vinstsyfte, utan bygger för att bo. Och för det tredje tar de på sig ett samhällsansvar. De bygger ofta för äldre, på ett ekologiskt hållbart sätt och/eller för grupper som inte själva kan bygga bostäder.
– Jag brukar säga att Divercity handlar om att sänka ribban för byggemenskaper. I Tyskland och Frankrike där det är mer vanligt krävs inte samma enorma uppoffring som krävs i dag i Sverige, säger Nils Söderlund, styrelseledamot i Föreningen för byggemenskaper som drog igång projektet.

Den 12 november presenteras Divercitys slutsatser vid en gratis konferens online. Bland byggemenskaperna i projektet återkommer fem specifika punkter som behöver lösas.

1. Tomten
Här underlättar det att ha bra kontakt med kommunen.

2. Gruppen
För att hålla ihop gruppen under så lång tid som ett byggprojekt tar krävs att den hittar sin drivkraft och har en tydlig målbild.

3. Finansieringen
Banker brukar inte bevilja så kallade byggkreditiv förrän efter att huset är projekterat – och det är först då det går att få ett vanligt banklån. Gruppen behöver alltså bekosta projektering och annat – omkring tio procent av byggkostnaden – ur egen ficka eller för lån med höga räntor.

4. Kunskapen
Byggemenskaper behöver kunskap om allt från grupprocesser till byggande och finansiering.

5. Samarbetspartners
Alla lyckade byggemenskaper i projektet har hittat något slags hjälp, i form av bygglotsar, välvilliga kommuner eller intresserade entreprenörer. Divercity har genomfört en lotsutbildning för projektledare som blir specialister på att leda byggemenskaper.

Svalt politiskt intresse

Projektet visar att finansieringen är en stor utmaning. Det underlättar om kommunen kan leasa tomten till dem eller vänta med betalning, om gruppen har möjlighet att göra delar av arbetet själva och om bankerna får mer kunskap och rutiner. En av byggemenskaperna i projektet berättade att bankerna de kontaktade inte hade något Excelark för hus som innehåller både hyres- och bostadsrätter.
– Det sker väldigt få förändringar i strukturerna för att få mer byggen. Med tanke på att det är en så stor sektor kan man undra varför den är så stel. Jag undrar varför det politiska intresset inte är större för de här frågorna, säger Nils Söderlund.

Han menar att kommuner som Uppsala, Göteborg, Malmö och Linköping har blivit bättre på att stödja byggemenskaper.
– De har tittat på vilka sätt de kan stötta som kommun och vilka krav de ska ställa, och visat att tjänstemännen har politikernas stöd.

En kommun som har längre väg att gå är Stockholm, enligt Nils Söderlund.
– Det är absurt för byggemenskaper. I Stockholms markanvisningspolicy måste man uppvisa tidigare erfarenhet av att ha byggt för att få en markanvisning. Per definition har inte byggemenskaper det.

Portal för sociala byggen

Ett annat resultat av projektet är en portal som är tänkt att bli den nya plattformen för byggemenskaper, bogemenskaper, självbyggeri och andra typer av sociala byggen. Webbplatsen ska underlätta för att hitta kunskap, samarbetspartners, medlemmar, entreprenörer, konsulter, bygglotsar och platser att bygga på. Även kommuner ska kunna hitta byggemenskaper att samarbeta med. Portalen sjösätts i samband med slutkonferensen.

Planen nu är att söka pengar från Vinnova för att kunna fortsätta med projektet.
– Vi hoppas att byggemenskaper ska bli en ny folkrörelse, som det är i Tyskland, säger Nils Söderlund.

Läs mer om projektet, konferensen och portalen på www.divcity.se

Se även landetsfria.nu/2019/nummer-21/byggemenskaper-far-hjalp-att-ta-makten-over-boendet