Zoom

Byggemenskaper får hjälp att ta makten över boendet

Emma Ivarsson (till vänster) och Sofie Persson från Röda oasen framför en modell av Sege park.

Projektet Divercity ska bana väg för fler byggemenskaper i Sverige, där de boende tillsammans låter bygga sitt hus. ”Vi vill inspirera andra att göra samma sak”, säger Emma Ivarsson från det planerade kollektivhuset Röda oasen i Malmö.

Sege park i Kirseberg i nordöstra Malmö var sjukhusområde fram till 1995. Nu ska här bli 700 nya bostäder i ett område med fokus på hållbarhet. En av 1930-talsbyggnaderna ska renoveras om till kollektivhuset Röda oasen.
I huset ska runt 40 personer bo i omkring 15 bostadsrätts- och hyreslägenheter.

Byggemenskapen bakom Röda oasen består i dag av sex personer men nu tar de in anmälningar från fler som vill vara med. Tanken är att fatta beslut tillsammans om vad som ska finnas i huset och att sedan hjälpas åt med underhåll, renovering, städning och liknande.

– Vi tror att det blir ett rikare liv med sociala kontakter så nära i vardagen. När en har barn är det annars svårt att hinna med sociala aktiviteter. Vår dröm är att ha evenemang både för oss själva och andra som odling, kurser och föredrag, säger Emma Ivarsson.

Vanligare i Tyskland

Röda oasen är en av testbäddarna för det nationella projektet Divercity, vars mål är att underlätta för byggemenskaper – det vill säga grupper av människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad.

Genom de boendes inflytande blir byggemenskaper hållbara på flera sätt, enligt Karin Kjellson
Genom de boendes inflytande blir byggemenskaper hållbara på flera sätt, enligt Karin Kjellson. Det är inte bara demokratiskt, utan på grund av de boendes långsiktighet och engagemang blir husen också ofta mer miljövänliga. Gemenskap, gemensamma lokaler och odlingar ger dessutom en god livsmiljö. ”Även om den här typen av byggande bara skulle utgöra ett par procent av totalen skulle inflytandet vara väldigt stort som en spjutspets i hållbarhetsfrågor.” Foto: Theory Into Practice

Bland de 19 projektdeltagarna finns kommuner, regioner, forskare, arkitekter och finansiärer. Dels ger de varandra råd och dels upptäcker de hinder för byggemenskaper och hittar lösningar. Tanken är ta fram tjänster, verktyg, modeller och policyer baserade på faktiska situationer.

– Vi tog initiativ till projektet för att det är så svårt att dra igång byggemenskaper i Sverige. Det är inte lika lätt att lyckas som i Tyskland där den här typen av byggande är mycket vanligare, säger Karin Kjellson, projektkoordinator från Föreningen för byggemenskaper.

Mark och finansiering

Ett av de största hindren är att kommunernas arbete är anpassat efter större kommersiella aktörer, inte små organisationer eller grupper av privatpersoner som byggemenskaper. Det betyder till exempel att snittet för att genomföra ett byggprojekt i Sverige är sju år. Men kommunen kan underlätta för byggemenskaper genom att sälja mark som redan är byggklar.

Röda oasens hållbarhetstänk märks i allt från valet av återbrukade och klimatsmarta byggmaterial till att de boende ska kunna dela på exempelvis bilar, maskiner och vardagssysslor som att laga mat och ta hand om barnen
Röda oasens hållbarhetstänk märks i allt från valet av återbrukade och klimatsmarta byggmaterial till att de boende ska kunna dela på exempelvis bilar, maskiner och vardagssysslor som att laga mat och ta hand om barnen. Foto: Karin Karuchka Kristiansen

Ett annat stort hinder är finansiering. De flesta svenska banker är ovana vid att finansiera byggemenskaper, och omkring 10–15 procent av byggemenskapens kostnader uppstår i idé- och planeringsskedet, innan det är möjligt för gruppen att söka lån för att bygga.

– Vi löser det dels genom att göra så mycket vi kan själva och dels genom att ligga ute med pengarna som individer. Det blir som vårt topplån som vi ändå måste spara till, berättar Emma Ivarsson.

”Har fungerat väldigt bra”

En svårighet för Röda oasen har varit att interna möten och planeringsarbete tar mycket tid. Däremot har kontakten med Malmö stad och byggherrarna gått över förväntan.

– Det har fungerat väldigt bra. Vi är en udda fågel men vi får och kan vara med.

Datumet har flyttats fram flera gånger men nu är det sagt att gruppen bakom Röda oasen ska få tillgång till huset i september 2020. Sedan kan de börja renovera, vilket Emma Ivarsson tror tar minst ett år innan det är dags för inflyttning.

– Vi vill att både Malmö stad, banker och privatpersoner ska våga satsa. Vi hoppas att det här blir lyckat och att vi kan dela med oss av våra erfarenheter. Det behövs fler lyckade exempel i Sverige, säger hon.

Divercity – Byggemenskaper för mångfald i stadsbyggandet

Målet är att förbättra förutsättningarna för byggemenskaper genom utveckling av policy och tjänster/verktyg, främst riktade till byggrupper och kommuner.

Projektet har en budget på 15,2 miljoner kronor, varav hälften kommer från Vinnova och hälften från deltagande parter, och pågår till december 2020.

19 organisationer deltar: Föreningen för byggemenskaper, Region Gotland, Göteborgs stad, Malmö stad, Orust kommun, Stockholms stad, Uppsala kommun, kommunala Alsike Bolaget i Knivsta, KTH Arkitekturskolan, Boverket, Coompanion i Östergötland och Göteborgsregionen, Ekobanken, forskningsinstitutet Rise, samt flera arkitektkontor.

En handfull byggemenskaper runt om i landet är med som testbäddar.

Läs mer på www.divcity.se och www.kollektivhusetrodaoasen.com.

Kontakta gärna Karin Kjellson om du tänkt dra igång en byggemenskap, eller Emma Ivarsson om du är intresserad av Röda oasen.