Ungdomar med föräldrar som är födda utomlands tenderar att ha en högre ambition att vilja studera vidare än barn med inrikesfödda föräldrar med liknande hemförhållanden. Det visar en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
– Vi har en grupp unga som är osedvanligt studiemotiverade, vars omgivning och föräldrar generellt tycker att det är viktigt att de lyckas i skolan och som ofta väljer att studera vidare när de har möjlighet. Men trots det förknippas den här gruppen ofta med låga resultat i skolan, säger Olav Nygård som ligger bakom avhandlingen i ett pressmeddelande.
Urvalsprocesser kan påverka framtidsutsikterna
Avhandlingen bygger bland annat på enkätundersökningar med elever i årskurs nio i skolor med låga genomsnittsbetyg. De har där fått svara på frågor om sin inställning till högre studier, sina hemförhållande och sociala nätverk.
Trots en högre ambitionsnivå hos de vars föräldrar är födda i något annat land så är ofta vägen till högre studier för den här gruppen längre och krokigare, menar Olov Nygård. En anledning till det kan vara de urvalsprocesser som sker i skolan.
– Ett exempel kan vara att placera barn som är tidiga med att läsa i en grupp och barn som är senare med att lära sig läsa i en annan. Från förespråkarna finns ofta en tanke att det här ska fungera kompensatoriskt, men risken finns att utbildningen får väldigt olika innehåll. Om nivågrupperingen sker tidigt kan elevernas framtidsutsikter påverkas från en väldigt tidig ålder, säger Olav Nygård.
Gruppindelning efter kunskapsnivå påverkar också vilka man umgås med. Om man umgås med andra som inte är särskilt positiva till sina möjligheter att studera vidare så är risken stor att man själv blir mindre optimistisk, enligt Olav Nygård.
Komvux fyller en viktig funktion
Avhandlingen visar också att utbildningsambitioner ofta hänger samman med sociala nätverk och socioekonomisk status. De föräldrar som var välutbildade och hade en hög socioekonomisk status innan de migrerade till Sverige tenderar också att i högre grad kunna bygga upp ett nytt socialt nätverk i Sverige. Detta leder i sin tur till att de kan knyta kontakter med personer som kan stötta ungdomarna och leda in dem på högre utbildningar.
Olav Nygård menar också att det är viktigt att lyfta fram att det inte bara handlar om ambitionsnivå utan att många ungdomar med utländsk bakgrund även i praktiken ofta väljer att studera vidare, trots sämre förutsättningar. Det gäller även de som väljer att hoppa av gymnasiet, många inser senare att det var ett misstag och väljer då att läsa upp betygen. Olav Nygård pekar av den anledningen särskilt på möjligheten att läsa upp sina betyg på Komvux som viktig, för att de som valt att hoppa av gymnasiet ska få en andra chans.
– Vuxna lär unga att en hög utbildning är viktig, men så har vi byggt ett system där många unga snubblar på vägen. Och när de här ungdomarna sedan ska ut på arbetsmarknaden bromsas de av ojämlikheter där. Så i den meningen är det allas misslyckande, när ungdomar har svårt i skolan.