Radar

Unga med utländsk bakgrund är mer motiverade att studera vidare

Trots att ungdomar med utländsk bakgrund ofta förknippas med låga resultat i skolan visar en ny avhandling att de ofta är mer studiemotiverade än barn med inrikesfödda föräldrar.

Ungdomar med föräldrar som är födda utomlands tenderar att ha en högre ambition att vilja studera vidare än barn med inrikesfödda föräldrar med liknande hemförhållanden. Det visar en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

– Vi har en grupp unga som är osedvanligt studiemotiverade, vars omgivning och föräldrar generellt tycker att det är viktigt att de lyckas i skolan och som ofta väljer att studera vidare när de har möjlighet. Men trots det förknippas den här gruppen ofta med låga resultat i skolan, säger Olav Nygård som ligger bakom avhandlingen i ett pressmeddelande. 

Urvalsprocesser kan påverka framtidsutsikterna

Avhandlingen bygger bland annat på enkätundersökningar med elever i årskurs nio i skolor med låga genomsnittsbetyg. De har där fått svara på frågor om sin inställning till högre studier, sina hemförhållande och sociala nätverk. 

Trots en högre ambitionsnivå hos de vars föräldrar är födda i något annat land så är ofta vägen till högre studier för den här gruppen längre och krokigare, menar Olov Nygård. En anledning till det kan vara de urvalsprocesser som sker i skolan. 
– Ett exempel kan vara att placera barn som är tidiga med att läsa i en grupp och barn som är senare med att lära sig läsa i en annan. Från förespråkarna finns ofta en tanke att det här ska fungera kompensatoriskt, men risken finns att utbildningen får väldigt olika innehåll. Om nivågrupperingen sker tidigt kan elevernas framtidsutsikter påverkas från en väldigt tidig ålder, säger Olav Nygård.

Gruppindelning efter kunskapsnivå påverkar också vilka man umgås med. Om man umgås med andra som inte är särskilt positiva till sina möjligheter att studera vidare så är risken stor att man själv blir mindre optimistisk, enligt Olav Nygård. 

Komvux fyller en viktig funktion

Avhandlingen visar också att utbildningsambitioner ofta hänger samman med sociala nätverk och socioekonomisk status. De föräldrar som var välutbildade och hade en hög socioekonomisk status innan de migrerade till Sverige tenderar också att i högre grad kunna bygga upp ett nytt socialt nätverk i Sverige. Detta leder i sin tur till att de kan knyta kontakter med personer som kan stötta ungdomarna och leda in dem på högre utbildningar.

Olav Nygård menar också att det är viktigt att lyfta fram att det inte bara handlar om ambitionsnivå utan att många ungdomar med utländsk bakgrund även i praktiken ofta väljer att studera vidare, trots sämre förutsättningar. Det gäller även de som väljer att hoppa av gymnasiet, många inser senare att det var ett misstag och väljer då att läsa upp betygen. Olav Nygård pekar av den anledningen särskilt på möjligheten att läsa upp sina betyg på Komvux som viktig, för att de som valt att hoppa av gymnasiet ska få en andra chans. 

– Vuxna lär unga att en hög utbildning är viktig, men så har vi byggt ett system där många unga snubblar på vägen. Och när de här ungdomarna sedan ska ut på arbetsmarknaden bromsas de av ojämlikheter där. Så i den meningen är det allas misslyckande, när ungdomar har svårt i skolan.

Radar

Kultur på recept ger bättre psykisk hälsa

Några av deltagarna i Kultur på recept fick testa att dreja.

Människor med depression eller långvarig smärta mår bättre efter att ha deltagit i kulturaktiviteter tillsammans med andra människor. Det visar en ny studie från Jönköpings universitet.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Radar

Vårt kollektiva självbedrägeri kring djur

Är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs, skriver Martin Smedjeback, ordförande i Save Movement Sverige.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.