Radar

Regeringen lämnar förslag på ökat samiskt inflytande

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind menar att det nya förslaget till konsultationsordning är en stärkning jämfört med ordinarie samråd som man kan ha i olika frågor.

På torsdagen lade regeringen fram en lagrådsremiss om att sametinget eller andra samiska företrädare ska tillfrågas när statliga myndigheter fattar beslut som rör det samiska folket. Arbetet med att ta fram en så kallad konsultationsordning har pågått sedan 2017 och har tidigare fått kritik av samiska företrädare.

Förslaget innebär en skyldighet för regeringen, statliga förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner att konsultera samiska företrädare i ärenden som har särskild betydelse för samerna.

– Det är klart att det känns bra att vi äntligen har ett förslag på bordet nu som vi kan ta till lagrådet. Vi har jobbat i flera år med att ta fram en konsultationsordning och detta är ett steg mot att stärka samernas möjlighet till inflytande och delaktighet, så det är viktigt att vi får det här på plats, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind som är ansvarigt statsråd för samiska frågor, enligt Sameradion & SVT Sápmi på Sveriges radio.

De tidigare förslagen på konsultationsordning har fått mycket kritik av sakkunniga och samiska företrädare, exempelvis uttryckte Svenska samernas riksförbund (SSR) förra året att lagförslaget i praktiken inte ger samebyarna tillräckligt inflytande utan snarare blir en administrativ belastning.

Amanda Lind uppger nu till TT att regeringen i det förslag som lagts fram har tagit till sig av synpunkterna:

– Till exempel föreslås en ny initiativrätt för samiska företrädare och vi har också förtydligat en del tillämpningsområden.

"Innebär inte vetorätt"

En konsultation kan exempelvis handla om markfrågor, hälsofrågor eller plan- och byggfrågor, och ska enligt förslaget ske i god anda till dess att enighet eller samtycke uppnåtts, eller till dess att parterna konstaterar att samtycke och enighet inte kan nås. Det är bland annat detta som har mötts av kritik, rapporterar Sameradion & SVT Sápmi.

– Det stämmer att detta inte innebär en vetorätt i olika frågor, utan det är en processuell rätt att komma in tidigt med sina åsikter, att bli lyssnad på. Det är en stärkning jämfört med ordinarie samråd som man kan ha i olika frågor, svarar Amanda Lind.

Sverige har tidigare även fått kritik internationellt från bland annat FN och Europarådet för att inte ta tillräcklig hänsyn till samernas intressen som urfolk. Exempelvis har Sverige inte ratificerat ILO-konventionen 169 om urfolks rättigheter.

Den nya lagen föreslås träda i kraft 1 juli nästa år efter att lagrådet och riksdagen har sagt sitt.