Blåmusslor i Östersjön är redan små – ungefär lika långa som en lillfingernagel. En ny studie från Stockholms universitet visar att blåmusslornas vikt har halverats sedan 1990-talet. Däremot finns det fler pyttesmå musslor nu, ibland upp till 1000 musslor på en kvadratmeter jämfört med cirka 500 på en kvadratmeter tidigare.

Orsaken verkar vara förändringar i kvaliteten på deras föda som lämnat specifika kemiska avtryck i musslorna. Mixen av deras föda, växtplankton i Östersjön, påverkas i sin tur av klimatförändringar.

Mindre mat för fåglar och fiskar

Musslor utgör den största biomassan av ryggradslösa djur i Östersjön, och är stapelföda för både fåglar och fiskar. Eftersom musslorna blir mindre, innebär det alltså mindre mat för dessa arter. 

Men de har också en annan funktion. Varje år filtrerar blåmusslorna nästan hela Östersjöns vattenvolym – något som är viktigt för att rengöra havet från partiklar och för att bekämpa övergödning. 

Studien har inte testat hur den minskade storleken på musslorna har påverkat filtreringshastigheten, men forskarna tror att vattenfiltreringen har minskat.

– Att det är fler musslor i Östersjön kan nog till viss del kompensera för att de blivit mindre, men det är troligt att viktiga funktioner som vattenfiltrering har minskat, och det kan leda till grumligare vatten, säger Agnes Karlsson, biträdande professor vid institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande. 

Studien är baserad på kontinuerlig miljöövervakning och insamling av prover av både musslor och växtplankton från 1993 till 2016.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.