I Sverige består energimixen till största delen av vattenkraft och kärnkraft vilket gör att utsläppen vid pappersåtervinning blir ganska låga. I många länder används dock fossila bränslen, som till exempel kol, för att producera el.

Vid nytillverkning av papper går det totalt sett åt mer energi än vid återvinning, men genom sin användning av svartlut vid tillverkningen av pappersmassa alstrar pappersindustrins produkter ändå mindre växthusgaser. Det här gör att returpapper, globalt sett, ger större utsläpp än nytillverkning visar studien, som har gjorts av forskare från Storbritannien och USA.

Forskarna skriver också att om den rådande utvecklingen håller i sig så kommer utsläppen från återvinningen av papper att öka, från 721 ton koldioxid 2012 till 736 ton år 2050.

Den viktigaste metoden för att stoppa det här är att se till att vi förändrar vår energianvändning, från fossila bränslen till förnyelsebart. Det skulle i bästa fall kunna minska utsläppen från återanvändning med 98 procent. Men även en modernisering av världens soptippar så att de började fånga in sin metangas skulle betyda mycket, menar forskarna.

– Vårt budskap är inte att sluta återvinna men att peka på riskerna med att investera i återvinning på bekostnad av en övergång till förnyelsebar energi, det skulle ge en väldigt liten skillnad i utsläpp, säger Dr. Stijn van Ewijk som har lett studien.

Professor Paul Ekins tillägger:

– Återvinning av vissa material, som till exempel metaller, kan leda till en väldigt stor minskning i utsläpp. men vi måste vara försiktiga med att utgå ifrån att återvinning, eller en cirkulär ekonomi i allmänhet, alltid har en positiv klimateffekt.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.