Möjligheten att stänga av presidentkandidaternas respektive mikrofon var omtalad. Greppet togs för att undvika en upprepning av den kaotiska första debatten, då kandidaterna (mest Trump) återkommande avbröt varandra. Kanske räckte knappens blotta närvaro – för nattens debatt blev betydligt lugnare. Eller så lyckades moderatorn Kristen Welker med bedriften att tygla de båda kandidaterna. ”De höll faktiskt en riktig debatt”, konstaterar CNN.

2. Trumps tveksamma uttalanden.

Jag är den minst rasistiske personen i detta rum, sade president Donald Trump. Vilket fick en och annan att höja ögonbrynen, inte minst med tanke på att moderatorn Kristin Welker är svart.
Republikanen Trump drog också till med en attack mot vindkraft. Han hävdade att ”de är extremt dyra, dödar alla fåglar”, och att tillverkningen av dem släpper ut mer rök än fossilgas.

3. Attack på Bidens son.

Trump valde som väntat att ta upp demokraten Joe Bidens son Hunters affärer i Ukraina. Moderatorn Kristin Welker frågade också Biden om det i efterhand var något i relationerna som var olämpliga, vilket tvingade Biden i försvarsställning när han nekade till att något oetiskt skett.

4. Pandemin.

Några munskydd eller plexiglas syntes inte till, men ändå hägrade pandemin – ett av de viktigaste ämnena för väljarna – över debatten. Biden gick på offensiven och kritiserade Trumps tidigare påpekanden om att viruset skulle försvinna av sig själv. Trump försvarade sin insats, lyfte fram förhoppningarna om ett kommande vaccin och påpekade också att viruset finns i hela världen, och att ingen på förhand visste hur det skulle slå.

5. Avslutningsanförandet.

Båda kandidaterna fick avsluta med att föreställa sig vad de ville säga till alla som inte röstat på dem, om de stod som segrare och höll sitt installationstal. Trump valde att ta en sista chans att attackera sin motståndare. Biden sade å sin sida att han ville vara en president för hela USA:s folk, och att landets själ står på spel. Han lovade anständighet, ära, respekt, att behandla människor med värdighet, men kunde sedan inte hålla sig från att pika Trump:
Ni har inte fått så mycket av det de senaste fyra åren.

6. Vinnaren?

Expertröster beskriver debatten som en av Donalds Trumps bästa, där han bland annat ifrågasatte varför Biden inte lyckats genomföra sina planer under sina åtta år som vicepresident. Han var också relativt lugn och effektiv i sina attacker. Biden å sin sida var mer av en visionär, och pratade mer om vad han faktiskt ville genomföra, men hade bitvis svårt att få till de riktigt träffsäkra avslutningarna.

Men måhända ett tecken i tiden är att många korar moderatorn till segrare. Det är bara andra gången som en svart kvinna leder en dylik debatt, och Kristen Welker får genomgående mycket höga betyg för sin insats.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.