Endast 15 procent av de naturtyper i EU som enligt det så kallade habitatdirektivet bedöms vara viktiga att bevara har god status. Av de enskilda arter som övervakas på motsvarande sätt är siffran 27 procent.

Det framgår av den europeiska miljöbyråns senaste rapport State of the Nature in the EU, som bygger på observationer under perioden 2013–2018.

Jämfört med den förra rapporten, som täcker perioden 2008–2012, har andelen naturtyper med dålig bevarandestatus ökat med 6 procent. De huvudförklaringar som lyfts fram i rapporten är intensivt jordbruk, växande stadsområden och ohållbart skogsbruk.

För arterna syns i stället en liten ökning av andelen arter med god bevarandestatus på 4 procent.

Grunden för vår välfärd

För fåglar som grupp har situation dock försämrats. Där har andelen övervakade arter med dålig bevarandestatus ökat med 7 procent till totalt 39 procent. Samtidigt har andelen arter med god bevarandestatus minskat med 5 procent.

I Sverige syns en liknande trend, men med något högre siffror. 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna bedöms ha god status.

”Att så få arter och naturtyper är i god bevarandestatus är allvarligt eftersom biologisk mångfald är grunden för vår välfärd. Förlorar vi den så vi förlorar vi mycket av det som vårt samhälle är beroende av för att fungera. Robusta ekosystem skyddar oss mot förändringar, som klimatförändringar, och är en försäkring inför framtida behov”, säger Mark Marissink, biträdande chef på Miljöanalysavdelningen på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Rapporten lyfter dock upp en ljusglimt när det gäller Sverige – bestånden av långbensgroda har repat sig.