Det hoppas en grupp ingenjörsstudenter från Blekinge nu sätta stopp för med en ny uppfinning: återvinningsbara skyddshandskar.

Under pandemin används varje månad uppskattningsvis 65 miljarder engångshandskar, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology. Det innebär en hel del avfall.

Miljödata från svenska sjukhus visar att personlig skyddsutrustning för engångsbruk står för en stor del av den miljöpåverkan som skapas av sjukvården och överlägset mest använt är engångshandskar som står för 44 procent av den totala konsumtionen.

Nu hoppas en grupp ingenjörsstudenter på Blekinge tekniska högskola ta fram en mer hållbar produkt. Studenterna har uppfunnit en återvinningsbar handske – Reglove – som i nuvarande prototyp kan återvinnas minst sex gånger.

Vill locka intressenter

Reglove är ett av 20 bidrag som tävlar om prispengarna i den internationella utmärkelsen i James Dyson Award, där 370 000 kronor står på spel.

– Det här är helt klart en möjlighet att locka till sig intressenter som vill vara en del av resan mot en grönare plastindustri. Om vi vinner har vi möjlighet att fortsätta bygga prototyper och utveckla idén, säger lagledaren Adam Backman, som studerar till civilingenjör i maskinteknik på Blekinge tekniska högskola.

Uppfinningen är ett system som producerar, steriliserar och återvinner skyddshandskar med hjälp av en kemiskt avancerad polyvinalkohol (PVA). Reglove-handsken fungerar som en vanlig nitrilhandske och är både slitstark och formbar.

– Anledningen till att man inte använder flergångsskyddsutrustning på sjukhus är på grund av renlighet och sterilitet. Eftersom det idag inte går att säkerställa sterilitet kan man inte återvinna materialet, säger han.

Ny maskin

Det problemet har studenterna löst genom att tillverka en ny maskin. Efter att Reglove-handskarna har använts lägger man dem i maskinen där de löses upp i vatten, steriliseras och återproduceras.

– Under pandemin ökar användningen av skyddsmaterial, man blir extra noga med sterilitet. Och som vi märkte i våras kan det uppstå underskott där sjukhusen inte får sin skyddsutrustning i tid, säger han och fortsätter:

– Vår maskin motverkar att det blir ett underskott eftersom det inte finns några leverantörer emellan. De som har maskinen vid sig kan producera så många handskar som man vill.

Samtidigt är det enligt Adam en mycket mer miljövänlig variant, då engångshandskar ofta fraktas halvvägs över jordklotet från länder i Asien. Handsken är dessutom biologiskt nedbrytbar och löses upp efter ett tag om den hamnar i havet.

Vinnaren av det internationella priset i James Dyson Award kommer meddelas i november.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.