Radar

Tanzania: begränsad yttrandefrihet inför valet

Tanzanias president John Magufuli har lett landet sedan 2015 och vill bli återvald den 28 oktober.

Tanzanias president John Magufuli och hans regering har skapat flera lagar för att kunna stoppa allt form av motstånd och på ett effektivt sätt förhindra yttrandefriheten och mötesfriheten inför valet den 28 oktober. Det skriver Amnesty International i en ny rapport.

De senaste månaderna har kandidater från oppositionen blivit gripna med hjälp av falska anklagelser för att ta ifrån dem deras rätt till mötesfrihet, föreningsfrihet och rörelsefrihet, menar Amnesty i rapporten Lawfare – Repression by Law Ahead of Tanzania’s General Elections.

Samtidigt har regler som syftar till att ytterligare stärka regeringens kontroll över vad nationell och utländsk media publicerar trätt i kraft. Politiker har gripits för att de har hållit i eller varit på möten, mediebolag har stängts ner eller förbjudits, nätaktivism har kriminaliserats och civilsamhällesorganisationer har hindrats att verka. 

– Att använda sig av lagstiftning för att systematiskt och avsiktligt slå ner på mänskliga rättigheter, särskilt i valtider, är ett extremt oroande och ohälsosamt tecken för ett land som vill positionera sig som ett land i framkant för tillväxt och utveckling, säger Deprose Muchena, Amnestys regionchef för östra och södra Afrika i ett pressmeddelande.

Medier har stängts ned

Sedan i augusti finns nya regler som kräver att utländska journalister ska ha ett “förkläde” i form av en regeringstjänsteman med sig på sina uppdrag. Enligt en ändring i radio- och tv-lagen som också också gjordes i augusti måste tv-bolag i Tanzania nu söka tillstånd för att sända inslag som producerats av utländsk media. 

—Amnesty har också dokumenterat att bland annat medier som på olika sätt associeras med oppositionen eller med kritiker av presidenten har förbjudits eller stängts ner — några med förevändningen att de spridit falsk information om covid-19. Det är oerhört allvarligt när yttrandefriheten inskränks på det här sättet, säger Ami Hedenborg, talesperson för Amnesty Sverige.

Amnesty har dokumenterat hur minst fyra lagar som antagits sedan 2019 begränsar möjligheterna för civilsamhällesorganisationer att verka. Från och med juni 2019 måste till exempel civilsamhällesorganisationer uppge varifrån de får sitt finansiella stöd.

I juni blev organisationer som sysslar med mänskliga rättigheter förbjudna att ägna sig åt aktiviteter som har med valet att göra och internationella observatörer blev beordrade att inte prata om valet, enligt Amnesty.