Barn lär sig permakultur i förskolan

– Vi fick göra odlingslådor, sedan hade vi jord i dem, sedan sådde vi grejer och sedan turades vi om att vattna. Vi odlade också svamp på stockar. Det var kul, berättar Nora Lundkvist Fridh, sex år.

I våras gick hon på Stjärnsunds förskola i Hedemora kommun och deltog i pilotprojektet Permakultur i förskolan. Initiativtagarna Eleanora Deloughery Nordin, Annevi Sjöberg och Jenny Eldh från föreningen Permakultur Stjärnsund har fått finansiering från Region Dalarna till och med nästa vår för att ta fram ett koncept som ska kunna spridas till fler förskolor.

– Vi funderade på var man ska börja om man ska förändra världen. Vi tänkte att det är barnen man ska hjälpa att få en vördnad för naturen och en förståelse för att vi är en del av kretsloppet, berättar Eleanora Deloughery Nordin.

Under våren blev det fem halvdagsträffar på förskolan där ledarna tillsammans med pedagogerna och barnen gick igenom en permakulturdesignprocess. De gjorde en kartläggning av platsen och hur den används med hjälp av allt från en rundvandring med barnen till att ta jordprover tillsammans.

– En fördel med permakultur är att det finns en väldigt konkret och tydlig designprocess. En annan är att permakultur är bredare än bara odling, gemenskap är en lika stor del, säger Eleanora Deloughery Nordin.

Arbetet har varvats med sinnes- och samarbetsövningar som att titta, lukta, känna och smaka på saker från naturen, prata om maskarnas funktion och para ihop olika fröer med de växter de kommer ifrån. Barnen har varit väldigt positiva, berättar Eleanora Deloughery Nordin.

– Det märks att de gillar att göra saker på riktigt. När vi skulle hämta jord från komposten och gräva gropar gick de igång som tusan. Vi fick sätta stopp så att groparna inte blev för stora!

Mellan träffarna har pedagogerna och barnen jobbat vidare tillsammans och försökt att integrera arbetet i den vanliga verksamheten. De har också fått berätta vilka behov och önskemål de har på skolgården.

– Vi är hjälpande händer men det är utifrån deras önskemål och tankar och platsens förutsättningar som vi bygger upp det.

Resultatet är många träd, buskar och andra perenna växter men även ettåriga grönsaker.

– Vi fick odla massor av saker, som morötter, majskolvar, jordgubbar, pumpa och gurkor, säger Nora Lundkvist Fridh.

En del av projektet är även att kartlägga intresset och möjligheterna att utvidga satsningen till fler förskolor. Drömmen är att regionen ska tro så mycket på projektet att det här blir en självklarhet på alla förskolor, och att det ska finnas permakulturkonsulenter i varje kommun som kan bidra med råd, stöd och nya material för att hålla liv i arbetet.

– Förhoppningen är att alla förskolor i regionen har en ätbar, lustfylld, kreativ trädgård för barnen att vistas i. I den bästa av världar skulle det vara lika naturligt som kritor och papper att ha fröer och odlingsbäddar på förskolorna, säger Eleanora Deloughery Nordin.