Radar

Många missnöjda med cyklingen i den egna kommunen

Färre än hälften av de som svarat i Cykelfrämjandets undersökning är nöjda med cyklingen i sin hemkommun.

Bara 47 procent av Sveriges cyklister tycker att deras hemkommun är en bra kommun för cykling, enligt en undersökning som Cykelfrämjandet har gjort. Mest nöjda är invånarna i Finspångs kommun, medan Tanums kommun ligger sämst till av de svarande. 

För att vara med i undersökningen behöver ett visst antal svar komma in, vilket gör att bara 83 av Sveriges totalt 290 kommuner är med i Cyklistvelometern, som undersökningen heter. Men projektledaren Emilia Sternberg tycker ändå att resultatet visar att det finns mycket mer att göra på cykelområdet. 
– Det visar att kommunerna behöver prioritera cykling högre för att göra den mer attraktiv. Det handlar om att förbättra infrastrukturen och andra förutsättningar, säger hon i ett pressmeddelande

Finspång sticker ut

I undersökningen har man valt att dela upp kommunerna i små, mellanstora och stora. Generellt sett är cyklisterna i de stora kommunerna mer nöjda än i de små.
– Därför är det kul att Finspång sticker ut genom att vara den kommun som får allra högst totalpoäng i undersökningen, säger Emilia Sternberg.

Bland de mellanstora kommunerna ligger Karlstad bäst till och bland de stora kommer Örebro i topp. 

Undersökningen visar även att många upplever cyklingen som otrygg. Bara 37 procent svarar att det känns tryggt att cykla i den egna kommunen, och ännu färre – 25 procent – tycker att det är tryggt för barn. 

Ungefär hälften är också missnöjda med vägunderhållet. Emilia Sternberg menar att fler kommuner borde sopsalta cykelbanorna för att göra det tryggare för cyklister även på vintern. 

Ökande trend

Trots missnöjet så syns ändå en ökande trend. 18 procent svarar att de har börjat cykla mer på grund av coronapandemin. Störst är ökningen bland kvinnor och personer över 65 år. 

De som är nöjda med cyklingen tenderar också att rekommendera andra att cykla visar undersökningen. 

– Det är glädjande att 61 procent rekommenderar andra att cykla i den kommun som man själv cyklar i. Skillnaden mellan den frågan och den lägre generella nöjdheten kan till viss del bero på att cyklister vill få andra att också resa klimatsmart och hälsosamt, även om man inte alltid har de bästa förutsättningarna, säger Emilia Sternberg.

Fakta:

Totalt har 17 977 cyklister från norr till söder medverkat i enkätundersökningen vilket gör Cyklistvelometern till Sveriges största undersökning bland cyklister. Cyklistvelometern genomfördes för första gången 2018 och 12 000 personer deltog då i undersökningen. 2020 genomförs Cyklistvelometern för andra gången.
Svaren kommer från en självrekryterad och anonym webbenkät som har spridits av Cykelfrämjandet och av kommuner och andra aktörer. Rekryteringen skedde mellan maj och september 2020.
Cyklistvelometern 2020 har genomförts med stöd från Trafikverkets bidrag till ideella organisationer. Enkätundersökningen har genomförts av Enkätfabriken på uppdrag av Cykelfrämjandet.

Vinnare 2020:

Stora kommuner (över 100 000 invånare)
1. Örebro kommun
2. Malmö stad
3. Linköpings kommun
Mellanstora kommuner (50 000 till 100 000 invånare)
1. Karlstads kommun
2. Sollentuna kommun
3. Östersunds kommun
Små kommuner (färre än 50 000 invånare)
1. Finspångs kommun
2. Lidingö stad
3. Vänersborgs kommun

Radar

Forskare i protest mot klimattoppmötet: ”Spel för gallerierna”

Forskare protesterar utanför klimat- och näringslivsdepartementet 30 november, samma dag klimattoppmötet i Dubai startade.

I går inleddes Cop 28 i Dubai, som har beskrivits som den kanske viktigaste klimatkonferensen sedan Parisavtalets mål fastställdes år 2015. Samtidigt protesterar forskare på alla kontinenter mot att mötena misslyckas med att ta krisen på allvar.

Årets klimattoppmöte äger rum i Dubai i oljestaten Förenade arabemiraten och leds av Sultan Al Jaber som är vd på ett oljebolag. Något aktivistnätverket Scientist rebellion, som består av forskare kommenterar så här: 

”Klimatomställningen hålls som gisslan av en elit vars intresse ligger i att förhindra eller fördröja reell omställning för att upprätthålla den fossilekonomi som byggt upp deras rikedom. Lösningarna finns men kommer inte bli av förrän dessa maktstrukturer bryts. För detta krävs en massiv mobilisering på gräsrotsnivå.”

Med civil olydnad och informationskampanjer protesterar forskare i hela världen mot klimattoppmötet. I Stockholm klistrade medlemmar i Scientist rebellion upp plakat med forskningsartiklar på fönstren till klimat- och näringslivsdepartementet.

Forskare klistrar upp forskningsresultat på klimat- och näringsdepartementet i protest mot vad de kallar politikernas ”klimatsvek”. Foto: Scientist rebellion

– Världens elit och makthavare har nu visat i decennier att de sviker oss. Krisen blir värre för varje dag som går och det är de mest sårbara som kommer drabbas värst. Hur mycket mer klimatsvek kan vi acceptera innan var och en av oss reagerar? Nu är det dags att vi reser oss och agerar kollektivt, säger Aitzkoa Lopez de Lapuente Portilla, forskare i biomedicin och aktiv i Scientist rebellion i ett uttalande.

”Sverige har inget att komma med”

Organisationen lyfter att Sveriges regering för första gången lagt fram en politik som kommer att öka utsläppen. Vårt land har inget att komma med till förhandlingsborden, enligt Thomas Hörberg, docent i lingvistik och aktiv i Scientist Rebellion.

– Hur ska vi kunna övertyga fattigare länder med historiskt låga utsläpp att ta sin del av ansvaret när vi inte själva gör det? Det är en skam att ett rikt land som Sverige som dessutom har extremt goda förutsättningar för att ställa om till förnybart utgör en bromskloss när det kommer till internationella klimat- och miljöåtgärder, säger han.

”Det är aldrig någon som diskuterar svensk reduktionsplikt med mig på Cop-möten”, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), t h. Här tillsammans med Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie inför FN:s internationella klimatmöte Cop 28 i Dubai. Foto: Mikaela Landeström/TT

Klimatministern: ”Jag har hög trovärdighet”

Men klimatminister Romina Pourmokhtari (L) tror inte att det faktum att regeringens politik ökar utsläppen sänker hennes trovärdighet i förhandlingarna på klimatmötet.

– Jag har en väldigt hög trovärdighet i kontrast till andra EU-länder och andra delar av världen, säger Pourmokhtari till TT, och tar upp att Sverige och Portugal har lägst utsläpp per capita i hela EU.

Att utsläppen i Sverige kommer att öka är en stor fråga i Sverige – inte internationellt, menar ministern.

– Det är aldrig någon som diskuterar svensk reduktionsplikt med mig på Cop-möten, utan tvärtom vill man veta hur vi lyckas med elektrifieringen av transportindustrin, man vill höra om det rena stålet, man frågar om Northvolt och man vill också veta om det svenska klimatpolitiska ramverket, säger hon till TT.

Radikal samhällsförändring

För att Sverige ska kunna uppnå sin del av Parisavtalet krävs en utsläppsminskning på 38 procent varje år. Något som kräver ”en radikal samhällsförändring mot en icke-tillväxtbaserad ekonomi som håller sig inom de planetära gränserna”, skriver Scientist rebellion.

– De som bär störst skuld till utsläppen är också de som har störst ansvar för att ta oss ur klimatkrisen. För att omställningen ska bli rättvis är det framför allt de rika som måste göra avkall på ohållbara livsstilar med överflöd. Det är inte rimligt att de som redan lever på marginalerna får ta notan av detta överflöd, säger Jeannette Eggers, forskare inom hållbart skogsbruk och aktiv i Scientist Rebellion.

FN:s klimatkonferens

• FN:s klimattoppmöten, Cop, hålls på olika platser varje år. Cop står för ”Conference of the Parties” och syftar på parterna i FN:s klimatkonvention.
• Cop 28 i hålls i Dubai i Förenade arabemiraten, 30 november till 12 december.
• I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Det ska främst ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.
• I samband med Cop 28 avslutas den första globala översynen (”global stocktake”) av hur ländernas insatser och åtaganden ligger till i förhållande till Parisavtalets mål. Det är en avstämning kring hur det går i kampen mot klimatförändringarna och visar att de globala utsläppen inte ligger i linje med vad som krävs för att leva upp till Parisavtalet. Tvärtom fortsätter utsläppen att öka och fönstret för att lyckas med att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader stängs snabbt.
Källa: TT

Radar

Sverige får medborgarråd för klimatet

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

Allmänheten har värdefulla insikter och kunskap som bör tas till vara i diskussionerna om hur Sverige ska nå upp till Parisavtalet. Det menar forskaren Tim Daw, som i samarbete med flera universitet startar Sveriges första medborgarråd för klimatet.

– Demokratin behöver utveckla sina arbetsformer för att inte stelna. Samhället förändras snabbt, och det behövs nya kanaler för människor att delta. Vi tror att allmänheten har mycket mer klokskap att bidra med i klimatdiskussionen än vad som kommer fram idag, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre i ett uttalande.

Flera europeiska länder, däribland Frankrike, Danmark och Finland, har under de senaste åren använt sig av medborgarråd för få inspel från allmänheten i svåra politiska frågor. I mars 2024 är det dags för Sveriges första nationella medborgarråd för klimatet att träffas. 

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

– I dagens politiska debatt möts inte människor. Det gör att man har dålig förståelse för hur andra människor tänker, vilket skapar polarisering i samhället. Samtidigt är klimatet och klimatomställningen väldigt svåra frågor. Tanken med medborgarrådet är att skapa en viktig konversation om hur vi kan hantera och lösa de här frågorna tillsammans, säger Tim Daw till Miljö & utveckling.

Diskussionerna förs med stöd från experter inom klimatområdet, och ska utmynna i ett antal konkreta förslag eller synpunkter. I maj ska rådet rösta om dem, för att därefter förmedla resultatet till beslutsfattare.

”I dagens politiska debatt möts inte människor”, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre som leder arbetet med medborgarrådet. Foto: Stockholm resilience centre.

Minsta gemensamma nämnaren

Förhoppningen från initiativtagarna är att diskussionerna kan vara mer nyanserade och konstruktiva när människor får chans att fördjupa sig i ämnet, och undvika partipolitiska ställningskrig.

– Vi ser det som ett sätt att få reda på vilken den minsta gemensamma nämnaren är i olika frågor, vilket kan vara till stor hjälp när beslutsfattare ska utforma nya förslag. Men vi vet ju inte alls vad det kommer att leda till, eftersom det är en öppen process, säger Tim Daw till DN.

Till skillnad från i länder som Frankrike drivs inte medborgarrådet för klimatet av regeringen, utan är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Men Tim Daw hoppas ändå att regeringen ska ta emot medborgarrådets slutsatser, säger han til Miljö & utveckling.

– Klimatfrågan är jättesvår för politiker att hantera. Genom att skapa en ”miniversion av Sverige” hoppas vi att medborgarrådet kommer kunna stödja, ge input och komma med idéer som politiker kan fånga upp. Vi hoppas att rådet kan lista upp argument och vägar som är blinda fläckar i den politiska debatten i dag.