Radar

Procentkamp i EU om klimatet

Jytte Guteland (S) är huvudansvarig för EU-parlamentets behandling av förslaget om en klimatlag.

55 eller 60? Sifferstriden är hård i EU-parlamentet om hur mycket utsläppen ska minskas till 2030. Fast båda talen är för låga, tycker miljörörelsen.

Under två intensiva dygn ska ledamöterna i EU-parlamentet debattera och rösta om såväl ändringsförslag som en slutlig åsikt om den klimatlag som EU-kommissionen lade fram i våras.

Kring huvudmålet – ett klimatneutralt EU år 2050 – råder ingen större strid. Hur det ska göras råder dock delade meningar om.
I första hand gäller striden hur mycket utsläppen ska ha minskat på vägen, år 2030, jämfört med nivån år 1990.

EU-parlamentets miljöutskott har röstat för 60 procent, medan EU-kommissionen har talat om ”minst 55”, vilket också är vad merparten av de konservativa ledamöterna i parlamentet vill ha.

För lite?

Svenska Jytte Guteland (S), som är huvudansvarig för parlamentets behandling av klimatlagen, hoppas på den högre siffran.

– Vi behöver göra mer. Vi behöver komma närmare vad forskarna säger. 60 är i underkant – men i alla fall närmare. Det är viktigt att EU tar chansen att minska utsläppen så mycket som möjligt, så tidigt som möjligt, säger Guteland på en pressträff via webben.

Miljörörelsen manar samtidigt parlamentet att ”ta tillfället i akt” och gå ännu högre, åtminstone till 65 procent.

”EU:s medborgare vill ha snabbare, socialt rättvis förändring, som vi återigen sett under de senaste klimatstrejkerna”, skriver Imke Lübbeke från Världsnaturfonden (WWF) i ett uttalande.

För EU eller alla?

Två andra tvisteämnen i parlamentet gäller dels frågan om EU efter år 2050 även ska sikta mot minusmål i utsläppen, dels om noll-målsättningen för 2050 ska gälla endast för EU som helhet eller för samtliga EU-länder.

– Vi vill att alla medlemsländer ska ställa upp på detta. Vi tror att solidariteten att hjälpa varandra blir större om vi alla är med i den här förändringen, säger Jytte Guteland.

Parlamentet debatterar klimatlagen på tisdagseftermiddagen. Därpå följer en utdragen omröstningsprocedur: först om ändringsförslag under kvällen och sedan om hela förslaget under onsdagen.

EU:s klimatlag

EU-kommissionen lade fram sitt förslag till klimatlag den 4 mars och föreslår där ett bindande mål om att EU kollektivt ska vara klimatneutralt år 2050. I övrigt består lagen främst av regler för hur utsläppsminskningarna ska granskas och uppdateras fram till dess.

EU-parlamentets miljöutskott har i sin behandling av lagen bland annat fört in önskemål om att samtidigt skärpa utsläppsmålet till 2030 och göra det tvingande för samtliga länder att uppfylla klimatneutraliteten 2050.

Hela EU-parlamentet tar ställning i frågan under onsdagen, varpå EU:s medlemsländer väntas slå fast vad de tycker, senast vid ett miljöministermöte den 23 oktober.

Därefter avslutas processen genom kompromissförhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet.