Radar

Ny kritik mot tidsgräns för unga häktade

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin.

Flera partier ställer sig emot en lägre maxgräns för häktning av minderåriga. Samtidigt har Sverige kritiserats hårt internationellt för de långa häktningstiderna – och Barnombudsmannen anser att det äventyrar barns rättssäkerhet.

Hur länge ska minderåriga kunna sitta häktade?

Så länge som det behövs, enligt nuvarande lagstiftning. Att det i dagsläget inte finns någon övre gräns för hur länge någon kan sitta häktad har kritiserats hårt i flera år av internationella organisationer, och dessutom blivit en politisk stridsfråga.

I februari föreslog regeringen en maxtid för häktning av vuxna på sex månader i en proposition, men öppnade efter kritik för att höja taket till nio månader. Gränsen för unga under 18 år föreslås vara tre månader, en tid som bara ska få överskridas om det finns synnerliga skäl, som att det misstänkta brottet är särskilt svårutrett.

Ny kritik mot förslaget

Den lägre gränsen för unga fick redan i somras kritik från Moderaterna som vill se en gräns på sex månader i stället. Nu säger även Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna nej, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Vi tycker att det är ett dåligt förslag. Vi delar Åklagarmyndighetens uppfattning i den delen att det kan äventyra utredningarna för åklagare, säger Adam Marttinen, SD:s rättspolitiske talesperson, till radion.

Vänsterpartiet vill däremot se en kortare maxgräns, 30 dagar.

– Att sitta häktad som barn kan jämföras med tortyr, säger partiets rättspolitiska talesperson Linda Westerlund Snecker till Ekot.

Hennes resonemang går i linje med den kritik Sverige fått motta under flera års tid. Bland annat Europarådet och FN:s kommitté mot tortyr har klandrat Sverige dels för de långa häktningstiderna, dels för omfattande användning av restriktioner under häktning.

Barnombudsmannen kritisk

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin välkomnar regeringens förslag som ”ett steg i rätt riktning”, men anser samtidigt att det är för långt. Även hon vill se en maxgräns på 30 dagar.

– Barn under 18 är inte vuxna, och ett häkte är ingen bra miljö för barn att vistas i. Barn är varken fysiskt eller psykiskt fullt utvecklade och ska inte behandlas som vuxna, oavsett vad de misstänks för, säger hon.

Det gäller att anpassa processen utifrån barnets ålder och mognad, menar Elisabeth Dahlin. Finns det skäl till restriktioner eller isolering så bör det noga preciseras, skolplikten måste uppfyllas och barnet bör oavsett situation ha rätt till fyra timmars vistelse om dagen tillsammans med någon annan.

Men grundproblemen ligger i de långa utredningstiderna, enligt henne.

– Man måste prioritera mål där barn är inblandade. Finns det särskilda skäl till en längre häktningstid så bör man titta på andra former av omhändertagande. Kanske ska barnet då bli omhändertaget enligt Lagen om vård av unga och vistas på ett särskilt ungdomshem, där det finns utbildad personal, skola och psykologer.

"Måste ta kritiken på allvar"

TT: Samtidigt är det här personer som är misstänkta för grova brott, vad säger du om det?

– Sedan 1 januari i år är barnkonventionen svensk lag och den gäller alla under 18 år. Det är också viktigt att understryka att häktning inte är en straffmetod, man är misstänkt för ett brott men inte dömd. Man ska självklart kunna göra en utredning men det handlar också om hur det påverkar barnets utveckling och återanpassning, säger Elisabeth Dahlin och tillägger:

– Vi måste ta den internationella kritiken på allvar. Det handlar om barns rättssäkerhet.

Häktningar

Åklagare kan begära en person häktad som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år, om det finns risk att personen håller sig undan, kommer att undanröja bevis eller fortsätta sin brottsliga verksamhet.

Det är domstolen som beslutar om häktning, i samband med en häktningsförhandling. Rätten kan även ge åklagaren tillstånd att besluta om restriktioner för den häktade. Restriktionerna kan handla om att endast ha begränsad rätt att umgås med andra, ta emot besök, läsa tidningar, se på tv eller ringa/skicka brev.

Jämfört med Danmark och Norge använder sig Sverige betydligt mer av restriktioner. Det beror bland annat på vårt rättegångssystem, att stor vikt läggs vid vad parterna säger vid själva rättegången. På grund av detta är det viktigt att försöka förhindra att den misstänkta kan påverka exempelvis vittnen eller målsägaren före förhandlingen.

Sverige har återkommande fått kritik från bland annat FN och Europarådet för våra långa häktningstider och användandet av restriktioner. I en rapport från 2013 skrev Barnombudsmannen att det fanns systematiska och långtgående brister i hur frihetsberövade barns mänskliga rättigheter efterlevdes. Kritik har även riktats från bland annat FN:s kommitté för barnets rättigheter, JO och Advokatsamfundet.

Källa: Åklagarmyndigheten, Brå