– Vi behöver tänka om kring våra beteenden, utformningen av våra städer och även delar av vår kultur. Alla måste ta ansvar för det här, säger Alexandre Milovanoff, huvudförfattare till rapporten som har publicerats i Nature Climate Change.

På endast tio år har antalet elbilar i världen ökat från 20 000 till nästan sju miljoner. Efter Kina har USA den största försäljningen av elbilar, rapporterar Ny Teknik. 

Ofta diskuteras elbilar som en viktig del av lösningen på klimatkrisen. I Europa har flera länder, till exempel Norge, Tyskland, Danmark och Nederländerna, meddelat att de vill införa ett förbud mot att sälja nya diesel- och bensinbilar. Och förra året meddelade den svenska regeringen att ett förbud är planerat till år 2030.

Men i en detaljerad analys av hur ett storskaligt skifte till elbilar i USA skulle påverka utsläppen och andra miljöfaktorer, kom forskare på University of Toronto fram till att det inte räcker att ställa om till elbilar för att nå klimatmålen.

"Bilanvändningen måste minska"

För att räkna ut hur många elfordon som krävs för att fram till år 2100 hålla den globala temperaturökningen lägre än två grader Celsius byggde forskarna datormodeller. De räknade om resultatet till en koldioxidbudget för personbilar och räknade ut hur många elbilar som skulle behövas för att hålla USA inom den budgeten.

Resultatet blev cirka 350 miljoner fordon till år 2050, vilket skulle innebära 90 procent av alla bilar i landet – en helt orealistisk prognos enligt forskarna.

– För att sätta det i perspektiv så ligger andelen på USA:s vägar just nu på 0,3 procent. Förvisso ökar försäljningen snabbt, men även de mest optimistiska prognoserna talar om att USA:s fordonsflotta till 2050 bara kommer att utgöras av 50 procent elbilar, säger Alexandre Milovanoff.

Om det fanns 350 miljoner elbilar på USA:s vägar skulle det årliga elbehovet öka med 1 730 terawattimmar (TWh), vilket motsvarar 41 procent.

Istället för att sikta åt något så orealistiskt ser forskarna ett stort behov av nya riktlinjer som inbegriper åtgärder för att minska användningen och ägandet av bilar.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.