Radar

Världen långt efter i skyddet av biologisk mångfald

Ängsmark och en klöverblåvinge – en artrik men hotad naturtyp i Sverige.

Världens biologiska mångfald går förlorad i allt snabbare takt och det internationella samfundet har inte levt upp till sina löften om att skydda vilda djur och växter. Det konstaterar FN.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres betonar att vattennivåerna i världens hav stiger snabbare än man tidigare beräknat – vilket innebär en risk för vissa av världens största och ekonomiskt viktigaste städer.

Samtidigt hotas närmare en miljon arter i världens ekosystem av utrotning, enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES.

Inför FN:s toppmöte om biologisk mångfald, som hölls på onsdagen, påpekade generalförsamlingens ordförande Volkan Bozkir att ingen av de 20 målsättningar för att skydda den biologiska mångfalden som världens länder enades om i Achi för tio år sedan har uppnåtts fullt ut.

– Det är uppenbarligen inte tillräckligt med ord och goda intentioner. De kommer inte att rena haven, rädda elefanterna eller sätta stopp för skogsskövlingen. Det kan bara våra handlingar göra, sade han.

En rapport som nyligen publicerades av FN visar att endast 6 av de 20 målen som slogs fast i Achi ”delvis” har uppnåtts. Rapporten visar visserligen att en del framgångar har uppnåtts, men varnar samtidigt för att den fortsatt snabba minskningen av den biologiska mångfalden innebär ett hot mot de globala hållbarhetsmålen.

Miljöfrågorna måste prioriteras

Anne Larigauderie, ordförande för IPBES, säger till IPS att skulden för att målsättningarna inte har uppnåtts vilar på både stater och den privata sektorn. Det har enligt henne inte genomförts tillräckliga åtgärder för att åtgärda de direkta orsakerna till att biologisk mångfald går förlorad – däribland avskogning, överutnyttjande av naturresurser och klimatförändringar. Samtidigt har för lite gjorts för att påverka de underliggande orsakerna – som enligt Anne Larigauderie handlar om hur vår ekonomi fungerar, men också om styrelseformer och om värderingar och beteenden.

– En annan viktig orsak är att överväganden som berör den biologiska mångfalden och naturens bidrag till mänskligheten ännu inte står i centrum för beslutsfattandet. Vi måste i högre grad agera mot orsakerna till dessa förluster, säger hon.

Om de globala hållbarhetsmålen ska kunna uppnås innan 2030 måste miljöfrågorna enligt henne ha en avgörande betydelse för alla beslut som tas, riktlinjer som utformas och investeringar som görs.

Nästa år ska världens ledare mötas vid FN-konferensen om biologisk mångfald, COP15, som ska hållas i Kunming i Kina. Målet är att det mötet ska resultera i en ambitiös handlingsplan, påpekade Volkan Bozkir.

– Kunming måste leda till att frågan om den biologiska mångfalden blir ett bekymmer för alla och en politisk fråga. Alla måste inse vilka risker uteblivna åtgärder innebär.