Radar

Nattlig sång avslöjar valens parningsplaner

Blåvalens fortplantningsbeteende är till stor del höljt i dunkel.

Blåvalen tycks planera inför parningssäsongen. Fem års inspelningar och rörelsedata ger forskarna en viktig pusselbit till vad de mäktiga valarna sjunger om i havets djup.

Blåvalen har ett av planetens starkaste djurläten, en sång som sprids över enorma avstånd i världens hav. Trots flera decenniers studier är sångens betydelse till största del fortfarande en gåta för forskarvärlden.

Nu har en grupp amerikanska forskare vid Stanford University analyserat fem års samlad blåvalssång tillsammans med rörelsedata från mätare på utvalda valar i Stilla havet – och upptäckt ett tydligt mönster. I slutet av varje år, när valarna laddar upp inför den drygt 600 mil långa flytten från matplatserna i norr till fortplantningsområdena i söder, börjar de sjunga allt starkare och främst på nätterna i stället för på dagarna. Därefter, när resan söderut har påbörjats, hörs sången alltmer under dagtid. Forskarna tolkar detta som ett sätt att synkronisera parningssäsongen över stora avstånd.

”Det är möjligt att en ensam val kanske lyssnar och stämmer av läget innan den bestämmer sig för att sluta äta upp sig och ge sig av söderut”, säger en av forskarna i ett pressmeddelande.

Upptäckten skulle kunna användas för att varna sjöfarten så att de håller bättre utkik efter flyttande valar, skriver forskarna i studien som publiceras i tidskriften Current Biology.

Blåvalen överröstar en jetmotor

Blåvalen (Balaenoptera musculus) kan bli cirka 30 meter lång, väga mer än 150 ton – och är det största djuret som någonsin levt på jorden, såvitt man vet. Hjärtat är stort som en personbil.
Den livnär sig huvudsakligen på krill (små kräftdjur), som den fångar genom att sila enorma mängder vatten genom de kamliknande barderna i munnen.
Antalet blåvalar uppskattades i början av 1900-talet till ungefär 400 000. På grund av intensiv jakt sjönk antalet till färre än 10 000 omkring år 1950, varpå blåvalen fridlystes 1966. I dag beräknas antalet vara mellan 10 000 och 25 000 individer.

Blåvalen förekommer i alla stora hav, förutom vid Arktis. Den skådas dock mycket sällan, då den oftast lever långt ut till havs och på grund av att antalet individer fortfarande är lågt.

Blåvalens läte kan uppgå till 188 dB, vilket är betydligt starkare än en jetmotor. Frekvensen är dock så låg att det mänskliga örat inte kan uppfatta detta som ljud; 17–20 Hz. Det krävs därför särskilda instrument för att registrera valens sång.

Källa: International Whaling Commission (iwc.int)

Radar

S självkritiska till misslyckad integrationspolitik

Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar är djupt självkritisk till partiets integrationspolitik.

Socialdemokraterna har under decennier misslyckats med sin invandringspolitik, visar en intern rapport som Aftonbladet tagit del av.
”Jag tycker att vi ska vara djupt självkritiska”, säger rapportens författare Lawen Redar (S), till tidningen.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

Radar

Så synar du gröna bluffar

Håll utkik efter godkända miljömärkningar för att undvika att falla för ”greenwashing” när du handlar, råder Sveriges Konsumenter.

Grönt, hållbart eller klimatneutralt? Falska miljöpåståenden i reklam är svåra för konsumenterna att avslöja, enligt en ny undersökning. Men det finns enkla knep för att undvika att gå i fällan.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.

Om undersökningen

• 16 länder ingick i undersökningen. Sammanlagt svarade 16 323 personer mellan 18 och 74 år på enkäten under maj och juni 2023. 1 018 av dem var från Sverige.
• 43 procent av de svarande säger sig ha sett exempel på greenwashing de senaste 12 månaderna.
• Okunskapen är samtidigt stor – en av tre säger sig förstå klimatpåståenden som låga koldioxidutsläpp, lågt klimatavtryck och koldioxidkompenserat.
• Ett exempel på felaktig uppfattning är att 17 procent tror att en vara som är klimatneutral har producerats utan klimatutsläpp.
Källa: Sveriges Konsumenter