Cykling ingen politisk prioritet på landsbygden
Copyright © 2021 Mediehuset Grön Press AB
ISSN: 2003-5268. Ansvarig utgivare: Sofia Härén
Publicerad 2020-10-02
RadarFlera forskargrupper och företag runtom i världen håller på att utveckla genomskinliga solceller. Målet är att fönster på kontorsbyggnader ska kunna ge el. Kritiken är att det blir för varmt, men nu har forskare i Michigan hittat en teknik som verkar kunna lösa värmeproblemet.
På olika håll i världen dyker det nu upp olika tekniker för genomskinliga och halvgenomskinliga solceller. De flesta befinner sig fortfarande i ett tidigt stadium, men förhoppningen är att stora ytor som glasväggar och fönsterglas i framtiden ska kunna användas för elproduktion, rapporterar Ny teknik.
Ett av företagen som tagit fram genomskinliga solceller är Startupföretaget Peafowl Solar Power. Tekniken, som baseras på forskning från Uppsala universitet, utnyttjar att nanopartiklar av silver absorberar ljuset av en viss våglängd och ger upphov till de elektron-hålpar som behövs för att alstra elektricitet.
Företaget satsar på att solcellerna ska användas antingen i uppkopplade produkter, till exempel sensorer, eller i dynamiska fönster som anpassar ljusinsläppet efter solljuset utomhus.
Marika Edoff, solcellsforskare och professor vid Uppsala universitet, är dock kritisk till möjligheten att klä in hela byggnadsfasader i genomskinliga solceller. Hon menar att det inte alltid är bäst ur hållbarhetssynpunkt och nämner ett avskräckande exempel från Sickla Udde, i Stockholm för flera år sedan.
– Där installerades ett takfönster med halvgenomskinliga solceller i ett vindsrum. Men rummet blev smällhett. Man fick använda enormt mycket energi för att kyla det rummet och då är det inte så mycket mening, säger hon till Ny teknik.
Traditionella solceller har ungefär 20 procents verkningsgrad. Det betyder att 80 procent omvandlas till värme, enligt tidningen.
Men forskare vid Michigan State University har nu lyckats ta fram en teknik som ser ut att kunna lösa problemet med värmeutveckling. Den bygger på att materialet bara ska absorbera de av ljusets våglängder som inte är synliga för det mänskliga ögat, ultraviolett ljus och nära infrarött ljus. Ljuset leds till kanten av fönstret, där tunna kiselsolceller omvandlar det till el. Därmed går inte det infraröda ljuset, som innehåller det mesta av värmen, igenom fönstret och in i byggnaden.
Forskarna från Michigan bedömer att det finns stor potential för genomskinliga solceller som kan placeras på glasytor på byggnadsfasader, bilar eller telefonskärmar.
Om genomskinliga solceller placerades på USA:s fem till sju miljarder kvadratmeter glasyta i USA, skulle det kunna generera 40 procent av landets elbehov, uppskattar forskarna.
I början av året installerades med hjälp av denna teknik en glasvägg med genomskinliga solceller på ett kontor i Kalifornien. Enligt en av forskarna fungerar väggen helt som den ska, och ytterligare pilotinstallationer planeras nu på andra ställen i landet.
Marika Edoff är dock skeptisk till att genomskinliga solceller inom någon snar framtid ska vara en hållbar lösning som ersätter fönster.