Flera statliga myndigheter har gått ihop för att uppmärksamma hur svenska konsumenter kan minska sitt matsvinn med anledning av FN:s internationella matsvinnsdag den 29 september. Livsmedelsverket lanserar ett test för att se hur mycket matsvinn man bidrar till varje dag och uppmanar till att väga matrester på köksvåg för att få en uppfattning om hur stora volymer det rör sig om.

– Steg ett är att få kännedom om hur mycket du slänger, att börja reflektera kring hur mycket det är, säger Karin Fritz, projektledare på Livsmedelsverket.

Grönt slängs mest

Att lita på sina eget omdöme genom att titta, lukta och smaka på råvaran i stället för att stirra sig blind på bäst före-datumet är viktigt. Andra saker som kan bidra är att se till att kyl och frys håller rätt temperatur och att planera sina inköp.

– Det kan vara lätt att tänka att det inte spelar någon roll att man slänger. Men varenda liten förändring kan göra stor skillnad, eftersom vi är så många konsumenter, säger Karin Fritz.

Med sunt förnuft och planering skulle det gå att minska matsvinnet i de svenska hemmen rejält. Frukt och grönt är det vi slänger allra mest, särskilt produkter som är ömtåliga och snabbt blir dåliga, som till exempel gurka och tomat.

Lita på dina sinnen

Kocken Karin Sundgren menar att det ofta handlar om okunskap när man slänger mat. Hon jobbar med att ta till vara på råvaror för att minska matsvinnet på Vår Gård i Saltsjöbaden. Tidigare i år gav hon ut kokboken ”No waste, just taste”.

– Det finns jättemånga saker man kan göra, folk slänger stjälkar och blast som går att använda. Det största problemet är att folk inte litar på sina sinnen. Man måste börja lukta och smaka på saker, ta tillbaka tilltron till sina sinnen, säger Karin Sundgren.

Hon har märkt av ett ökat intresse kring matsvinnsfrågan inom restaurangbranschen.

– Inom restaurangbranschen är det så stora volymer så där kan man verkligen göra skillnad. Jag har ändrat mycket både hur jag och min familj gör hemma hos oss och även i mitt yrke genom att försöka ta tillvara på så mycket som möjligt, allt ska ha en funktion.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.